Fyrahundrasextiosjunde åseriet- En lärares dilemman i maj

Maj är en underbar månad tycker jag…kanske inte just i år, för nu är det nästan snö på marken i stället för äppelblom, men om vi håller oss allmänna, så kan jag ju hylla maj månad… 😀

Det finns luft mellan arbetsdagarna eftersom det är gott om helgdagar och klämdagar och ute skiner solen och luften surrar av nyvakna insekter och grannarna i ettan kämpar vidare med planlösningen i sitt chateau #tolfte åseriet. På lediga stunder tar jag en promenad med en bok i öronen och försöker få färska fräknar på näsan. Men i ärlighetens namn är maj en svår månad att ta sig igenom om vädret är ALLTFÖR bra och om eleverna är alltför unga. Jag tänker varje arbetsdag i maj nuförtiden, att jag är lyckligt lottad som jobbar med vuxenstuderande. De har i allmänhet lika god arbetsdisciplin i värsta aprilvärdet som de har i minus trettio eller solsken och underbart vårväder. Men när jag jobbade i grundskolan var den svåraste undervisningsmånaden maj, tyckte jag. Det var jag själv som ägde problemet. Det var svårt för mig att säga nej och stopp.

Det började redan i min första klass, som jag hade endast på vårterminen då de gick i sexan. Det var en fantastiskt härlig klass på många sätt och de var kreativa och älskade alternativa lösningar framför traditionell undervisning. Som komplement till denna efterkonstruktion av verkligheten kan man också säga att de (i mig) hade en oerhört orutinerad lärare som trodde att man alltid måste följa elevernas vilja och att det vore fel eller farligt att säga nej. Men, man lär sig så länge man har elever, brukar jag säga.

Hursomhelst… En vacker vårdag i BÖRJAN av maj, redan på förmiddagen, lanserade några elever idén att vi i stället för att ha matte borde gå ut och spela brännboll. Jag sa nej, med motiveringen att det fanns viktiga lärdomar att insupa i matteboken. Men framåt eftermiddagen hade jag kapitulerat och tänkte att ja, vad gör väl det om vi tillbringar en stund i solen och spelar brännboll denna vackra dag? Det är ju EN dag och det spelar inte någon roll för helheten, resonerade jag. Men… det året gick solen aldrig i moln i maj och jag var gissningsvis Sveriges fegaste lärare, för jag sa ”OK” till många stunder i solen den terminen. Lyckligvis fick jag ändå med eleverna på tanken att det inte kunde vara brännboll varje gång vi gick utanför klassrummet.

Det blev i stället alla möjliga aktiviteter i solskenet. Vi håvade i en närbelägen bäck och tittade på alla små kryp vi hittade. Vi ägnade oss åt utomhusmatematik, genom att mäta och beräkna skolgården, avstånd i närheten eller liknande. Vi satte oss i skuggan under ett träd och skrev dikter eller berättelser. Vi tog med oss bänkboken ut och läste utomhus. I efterhand har jag ofta kopplat detta alternativa lärande till det jag skrev om i det #femtonde åseriet.  Man lär sig på ett annat sätt om man är i en konkret situation där frågor dyker upp av sig självt och där man undrar för att man inte förstår eller för att man är vetgirig och vill förstå bättre hur det fungerar med något speciellt. SÅ var det med den här klassen hela maj. De lärde sig MASSOR trots att vi hade lämnat klassrummet och trots att deras lärare (jag) hade ständigt dåligt samvete för detta. NU många år senare, gläds jag åt att jag lät mig övertalas, för det gav mig insikten att det finns mycket att vinna på att lämna klassrumsmiljön.

Min överlevnadsstrategi i maj är annars att tänka ”snart är det sommar” och så jobbar jag på ända in i kaklet med alla göromål som hör yrket till. När jag som lärare i grundskolan nådde skolavslutningen och skulle sjunga med i ”Den blomstertid nu kommer”, så var det både av rörelse över den vackra psalmens melodi och textinnehåll och av ren utmattning som jag fick en gråtklump i halsen. När spänningen släpper och alla elever har gått hem för terminen känner jag mig totalt utschasad och slut, men också lycklig över alla de många intryck jag fått genom att vara just lärare. Det är Yrket med stort Y. Så kul!

Fyrahundrasextiofemte åseriet- Multimodalitetens mor och mormor-#Musikupplägg att samtala om

Med tiden har undervisningssituationen förändrats på många områden. På 1920-talet när min morfar var liten  och gick i skolan hade hans lärare en läroplan att följa, men också en lång rad föreskrifter och riktlinjer som bestämde relativt konkret vad man skulle göra och inte. Det fanns också en viss läsebok och en viss språklära som man använde i hela landet. De hjälpmedel som stod till buds var griffeltavlor, en stor till fröken och en liten till barnen, samt en sinnrikt konstruerad bräda med spikar, där man hängde upp siffror och tecken inom matematik. Man hade skrivbok med bläckpenna och bläckhorn för välskrivning. Fröken kunde även ibland visa skolplanscher och berätta om platser långt borta eller om växters olika delar eller om hur en process går till.  Det var upp till elevens egen fantasi att förstå hur det såg ut i Kina med hjälp av skolplanschens tecknade illustration. Varje morgon sjöng barnen en psalm till frökens ackompanjemang av tramporgel. Vid vårterminens slut gjorde man ibland en utflykt, till exempel upp på ett berg med vacker utsikt. Men därutöver hände inte så mycket extra. Ändå måste just morfars lärare varit en engagerande person, eftersom han ofta återkom till kunskaper han hade förvärvat hos henne i just den där skolan. Så som han beskrev undervisningen, när jag intervjuade honom 1991, var lärarens främsta styrka att hon var så duktig på att berätta och så skicklig i att förklara. Dessa egenskaper delar hon säkert med många lärare, både före och efter henne!

#gåspennans tid #asaole

Vid några tillfällen har jag varit på besök i New Jersey i USA, för att följa en lärares arbete. Senast detta skedde var hösten 2014. Staten New Jersey, har bestämt sig för ett specifikt läs- och skrivprogram som ska genomföras i varje klassrum enligt förutbestämda detaljerade riktlinjer. In i minsta detalj får den enskilda läraren information om vad som ska läsas, hur det ska läsas, vilka frågor som ska ställas samt hur, exakt, elevernas kunskap ska redovisas och kontrolleras. På väggarna i klassrummen sitter planscher med information om hur man ska ställa frågor till eleverna. Regelbundet kommer besökande inspektörer för att kontrollera att lärare följer alla riktlinjer som språkkonceptet föreskriver. Lärare jag träffade i New Jersey kunde å ena sidan vittna om att det var enkelt att veta vad man skulle göra och hur, å andra sidan hade lärarens möjlighet att själv påverka innehåll och metoder nästan helt försvunnit och det upplevde många lärare negativt när de jämförde med hur det varit tidigare.

Nutidens svenska lärare har att förhålla sig till kunskapskrav som man förväntas uppnå med sin undervisning i ett ämne. Ämnets innehåll presenteras i avsnittet ”centralt innehåll” i en kursplan kopplad till aktuell läroplan  och det är fortfarande relativt fritt för läraren att välja både innehåll och metoder för att uppnå kunskapskraven. Därför kan det se väldigt olika ut i ett klassrum, jämfört med i ett annat. Frågan är hur länge det kommer att vara upp till enskilda lärare och arbetslag, skolor eller kommuner ”hur” vi gör i skolan… Friheten kanske kommer att inskränkas i framtiden, för att ersättas av mer kontrollerad likriktning? Eller är det just friheten som ska värnas? I takt med att internationella skoljämförelser visar på olika styrkor och svagheter i det svenska skolsystemet, är det säkert mycket som man senare kan blicka tillbaka på med samma slags nostalgi som jag gör med morfars skolgång ovan.

#Vägval

Nutidens lärare har en lång rad hjälpmedel som möjliggör olika sätt att förstå ett kursinnehåll. Synen på vad som är kunskap och vilka olika metoder och hjälpmedel vi kan använda i undervisningen har ändrats i en rasande takt. I centrum för verksamheten i den svenska skolan är individen, eleven. Mycket i undervisningssituationen handlar därför om vars och ens rätt att hitta egna framgångsrika sätt att lära sig det kursinnehåll som förväntas. Det har varit modernt att analysera hur elever lär sig och diskutera olika strategier för att lära sig så effektivt som  möjligt och gradvis har även olika forskningsdiscipliner blivit allt viktigare.

Forskningsdisciplinen semiotik handlar grovt förenklat om hur man förstår och tolkar tecken och information samt hur man i förlängningen kan analysera dem när de finns i t ex bilder eller gester eller andra uttrycksmedel. En text består av tecken som går att tolka och förstå. Men hur förstår man tecken som är en del av en bild till exempel? Det faktiska innehållet i något vi uppfattar samt hur detta är presenterat, är grunden för  begreppet multimodalitet, som är närbesläktat med semiotik. Mycket kortfattat handlar multimodalitet om vilka teckensystem (vad) som ska förstås och vilka medier vi använder. Man kan säga att den som förstår hur multimodalitet är kopplat till olika typer av lärande hittar nya vägar att undervisa än de som morfar och hans lärare hade tillgång till. I det multimodala klassrummet kan kursinnehållet förstås med hjälp av datorer och iPads, mobiltelefoner och ljudfiler, men också sådant vi länge använt oss av, som bilder och musik. Mycket av det innehåll som förut var otillgängligt för gemene man, är nu endast ett knapptryck bort och vi kan enkelt konsumera till exempel musik utan att först uppsöka en musikaffär och köpa noter eller inspelningar. Därför tar jag tillfället i akt att djupdyka i det stora musikutbudet och koppla samman det i teman, som förslag på innehåll som kan användas i undervisningssammanhang.

Spring Melody

De musikteman jag väljer ut i kommande blogginlägg, är exempel på språkinnehåll som kan diskuteras i elevgrupper. Utgångspunkten för mina förslag till musikteman är sånger och låtar av lättare karaktär, välkända för många.  Varje tema kan användas för sig eller som del av en helhet. Vidare kan ett tema med fördel delas upp och utgöra dagens ”Grej of the day” om man har ett sådant upplägg i sin undervisning. De musikteman jag kommer att skriva om kan mycket väl användas för samtal om rent språkliga aspekter som uttal, intonation eller vilka ord vi fortfarande använder, jämfört med dem som används i det aktuella musikstycket. Dessutom kan de musikteman jag presenterar användas som underlag för samtal om kulturföreteelser eller sådant som går att koppla till tider på året eller speciella grupper eller individer. Främst är tanken att få igång elevers egna associationer, produktion av talad svenska, engagemang om den musik man lyssnar på. Mer om detta i följande inlägg, alltså. Följ #Musikupplägg att samtala om.

 

 

Fyrahundrasextioförsta åseriet- En arbetsdag i maj-om konsten att hinna med innan det är försent…

Tänk att ett helt år har passerat sedan jag lämnade lokalerna i D-husets källare! Det har varit ett innehållsrikt år med många glada skratt och härliga stunder med elever och kollegor i det nya huset, men jag måste erkänna att jag verkligen saknar det fantastiska utrymme som de gamla lokalerna erbjöd. Är det något man kan säga om det nya klassrummet i en annan byggnad, så är det att det är trångt och kallt och dragit där. Det är TUR att eleverna är så varma och härliga personligheter, för annars skulle jag frysa ihjäl därinne! ❤

En summering av innevarande läsår hinner jag inte skriva just idag, men här är vad jag skrev för ett år sedan, i slutet av läsåret på vårterminen 2016:

I slutet av läsåret är det mycket som hänger löst i skoltillvaron… Det är den är tiden på året man å ena sidan har väldigt många planer klara inför hösten och ”vet” hur det ska bli och vad som behöver göras i förhållande till det, å andra sidan inte alls har den där kontrollen, eftersom sådant man trodde var spikat får en knuff i någon ny okänd riktning. Det har blivit dominoeffekt i min planerade tillvaro… De som ska flytta in i ”mina” lokaler hade mer bråttom än vad vi visste från början. Därför har min plan spruckit… Nu packar jag för brinnande livet för att läraren som flyttar in ska kunna dra igång sin verksamhet utan att behöva klättra över kartonger och lådor.

Maj präglas varje år av helt naturliga förändringar, som att någon kollega ska gå i pension och ersättas av någon ny person eller att någon ska vara föräldraledig. Därtill lägger man de som byter yrkesbana eller vill byta inriktning inom yrket och börja jobba på en annan enhet med andra ämnen. Om man, som i vårt fall, också ska flytta från en byggnad till en annan, tillkommer en massa arbetsuppgifter som hänger samman med detta. Även om det finns hjälp att få med själva flytten i ett senare skede, så är det vi lärare som själva packar och sorterar och etiketterar. Det är också vi som planerar för hur det ska se ut på det nya stället, vad vi behöver ta med oss och vad som kan stå kvar. Mobilen med verb som är bra att kunna för en SVA-elev, tar jag med mig och de många kärleksfulla hälsningarna på elevernas språk, likaså. Nästa lärare måste ges möjlighet att själv sätta sin prägel på lokalerna.

mobil med verb

Kärleksord

Planeringen av själva packandet behövde jag göra i god tid, eftersom jag samtidigt har elever som ska klara sin kurs. Det i sin tur innebar att jag har skapat en prioriteringsordning i packandet och försökt samordna med mig själv, så att det har varit möjligt att göra tidsvinster. Jag har till exempel packat böcker ur skåp utanför klassrummet, medan jag kastat ett öga på elever som skrivit prov inne i klassrummet. Då är det bra med en glasvägg! 🙂

På större skolenheter där man är många i ett arbetslag kan det finnas möjlighet att samordna tillsynen vid prov. Vi försöker också samarbeta på detta sätt och för egen del har jag inte något emot att vakta provskrivande elever.

När elever skriver ska det förstås vara tyst och lugnt. Mina elever är vuxna och självständiga individer. Jag tittar till dem ibland för att försäkra mig om att ingen försöker fuska, men de får skriva utan att jag sitter exakt mittemot dem. Jag passar i stället på att göra annat som jag måste hinna med. Just denna vår är det i första hand flyttbestyr jag kopplar samman med att vakta vid provskrivningar och prövningar.

Annars brukar jag använda tiden till att rätta och bedöma texter som andra elever skrivit någon annan dag. Det är också ett perfekt tillfälle för att med hörlurar lyssna igenom muntliga prov och redovisningar, eftersom det är så tyst i salen när eleverna skriver. Den skrivande tystnaden är väldigt inspirerande för mig och jag får mycket gjort som jag inte annars skulle kunna fokusera på lika väl.

Jag kommer att sakna mina nuvarande lokaler. När jag flyttade hit hade jag mycket roligt när jag utformade miljön så att den skulle kännas inspirerande för eleverna att vistas i. Då hade jag också elever som gärna tillbringade mycket tid i skolan. De umgicks med varandra och trivdes i det lilla pentryt och bjöd varandra på maträtter och bakverk som var typiska för hemlandet. De hittade vänner i varandra och började umgås på fritiden. En del av dem har jag ännu kontakt med, om än sporadiskt.

I år har eleverna varit mer ”på väg” än tidigare. Endast en liten trogen skara har varit här så gott som varje dag. De följer samma mönster som ovan, äter skrattar och njuter av varandras sällskap! Andra har i stället studerat på distans och alltså inte varit på plats i skolan varje dag.

Nu är jag, liksom eleverna också på väg bort, även om det bara handlar om byte av hus. Jag känner stor tacksamhet över att ha fått vara i just de lokaler jag nu lämnar och jag känner en glädje över att ha lärt känna många spännande människor genom åren här, ingen nämnd, ingen glömd. Den här tiden kommer jag minnas med glädje, resten av mitt lärarliv. 🙂

10678732_10203235915394516_4908479519554800975_n

Fyrahundrasextionde åseriet- Falun, Sverige och världen, första maj 2017

Jag firar Valborg 2017 i ett fritt land där jag har yttrandefrihet… och imorgon firar jag första maj i Falun!

Spring Melody

I mitt arbete som lärare för nyanlända försöker jag koppla samman de kunskapskrav som Skolverket föreskriver med sådant som kan vara kulturellt berikande, eftersom jag tror att kunskaper i språk inte nödvändigtvis måste vara renodlade övningar i en bok. En rik källa till inspiration är förstås sångtexter. Det fina med sångtexter som utgångspunkt i ett språkklassrum är att de hjälper inläraren med flera olika aspekter av språket på en och samma gång. Förutom att man får ett antal ord som man kanske inte kunde innan, så får man både uttal och intonation på en gång. Dessutom är sångtexter ofta som ”tecken i tiden” och handlar om antingen aktuella frågor eller om kulturkopplade företeelser i olika omfattning.

En dag som denna, Valborgsmässoafton, ligger det förstås nära till hands att sjunga sig igenom alla de gamla traditionella vårsångerna från våra lärosäten, men med tanke på den förestående satsningen mot rasism och nazism i Falun imorgon, väljer jag att fokusera på ett annat låtinnehåll idag. Låtvalet nedan tar sin utgångspunkt i teman som, solidaritet med utsatta grupper,  alla människors lika rätt och det handlar om mod. Mikael Wiehe kommer medverka imorgon, vilket jag ser fram emot, eftersom hans musik är så tydligt förknippad med de teman jag nämnde.

Mikael Wiehes album En sång till modet, där hans sång  med samma namn är det första spåret hjälper mig att uppskatta det land jag bor i. Den stillsamma valsen har en väldigt tydlig text som utlandsfödda elever behöver ha hört, för att veta att det finns vänner i vårt land. Sången handlar om att kunna göra skillnad, om att kämpa och hoppas och vägra att ge upp. Det finns mycket språkligt innehåll som är viktigt att kunna uttrycka om man kommer ny i vårt land. Därför är sången viktig. På samma album finns den vackra Det här är ditt land.  Där slår Wiehe fast en gång för alla:

”Landet det tillhör dig och mig” (Wiehe)

Här finns alla de ord du vill kunna säga om du vill beskriva landet Sverige. Läs texten med eleverna, visa bilder som visar Höga Kusten, som visar Ale Stenar, Gotlands raukar, rapsfält, svarta tjärnar, stränder, varv och gruvor, skär och kobbar och så vidare. Gör lärandet till ett sinnenas fest med många minnesbilder som du delar med eleverna av platser och miljöer i vårt land, samtidigt som du visar allt det där som är Sverige… i bild…och eleverna kan höra Wiehe i bakgrunden.

Mikael Wiehe sjunger sin egen En sång till modet

Mikael Wiehe sjunger sin egen Det här är ditt land

Med Wiehe i färskt minne är det inte långt till Björn Afzelius, som skrivit många av sånger på temat fred och frihet, och även den kanske mest kända av dem Sång till Friheten. Det känns som att det är en vanlig kärlekssång… Skillnaden är att här skriver Afzelius inte till en människa, utan till just Friheten. I andraspråksklassrummet är det en av poängerna… Det handlar om läsförståelse… Låt eleverna få tillgång till HELA texten direkt. Be dem läsa igenom den och berätta för dem att de ska fundera över följande fråga:

Vilken är mottagaren för sången? Därifrån kan man fundera vidare ganska fritt och det brukar gå bra att få igång ett samtal med eleverna om vad friheten betyder för dem. Jag brukar be dem samtala i mindre grupper och skriva ner några rader om detta som sedan den större gruppen får del av. Man kan bygga vidare på temat, antingen till individuella texter eller till djupare betydelse av frihet och gärna även på vilket sätt Sverige som land värnar om individens frihet på olika sätt. Jag syftar t ex på grundlagsskyddade friheter, men också på Sveriges engagemang i internationella sammanhang. Självklart kan man också prata om varifrån inspirationen till Afzelius/Wiehes musik kom från början och hur deras engagemang började. Berätta om modet…!

Berätta att musikernas engagemang också varit farligt för dem själva ibland, men att de ändå valde modet och friheten! Du bygger som du vill… Lärare har nämligen också en fantastisk frihet i vårt land! ❤

Björn Afzelius och Mikael Wiehe sjunger Sång till friheten

svenska flaggan

Gruppen Kent har i spåret Sverige fångat en del av samtidens största problem, nämligen att klara av att vara generös i svåra tider. Sången kan utgöra startpunkt för ett samtal och även här finns mycket språkligt att dra i, för den som vill förklara och förtydliga. Sången kan hittas och spelas från Spotify, men copyrightregler förhindrar att jag kan lägga spårlänken här. En av de centrala raderna är mer känd än låtens titel:

”Välkommen hit, vem du än är, var du än är!” (Kent)

När kvällens sista valborgsmässoeld har slocknat och den nya dagen gryr i morgon bitti, ser jag fram emot att tillsammans med många andra värna våra grundlagar och lyssna till artistuppbådet både vid Folkets Hus i Falun och på parkeringen vid Gamla Posten. Tillsammans är vi starkast! ❤

 

Tvåhundraåttioåttonde åseriet- Musikupplägg att samtala om Del 8: Avslutande kommentar till blogginlägg om musik i undervisningen

Spring MelodyI många avseenden är läraryrket fritt på ett sätt som jag alltid har uppskattat. Man har ett stort antal kursplanemål att förhålla sig till, men friheten i upplägget är lämnat till läraren. Ofta har jag därför valt att komplettera andra uttrycksmedel med musikupplevelser, eftersom det finns så många fördelar med det. Undervisningsämnet i mitt fall är SVA, svenska som andraspråk. Mina elever är vuxna, men det kunde lika gärna vara ungdomar i högstadiet eller gymnasieskolan. Genom ett antal blogginlägg har jag visat hur jag kopplar innehållet i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk till musikupplevelser. I #Tvåhundraåttioförsta åseriet kunde du se hur man kan använda musik för att jobba med ord och uttryck med temat VATTEN, i det #Tvåhundraåttioandra åseriet var temat ARBETE OCH VILA, i det #Tvåhundraåttiotredje åseriet var temat SLÄKTSKAP  i det #Tvåhundraåttiofjärde åseriet var temat TVÅSAMHET och i det#Tvåhundraåttiofemte åseriet var temat #KRIG OCH FRED, SVERIGE OCH GUD VET ALLT. Det #Tvåhundraåttiosjätte åseriet satte naturen i fokus i #NATUREN, NATURLIGTVIS! Slutligen kom ett humoristiskt upplägg med fokus på#DANSKAVALJERER VI MINNS. Nu är det dags att knyta ihop säcken!

När jag väljer material för mina elever försöker jag hitta sådant som de kan ha nytta av på olika sätt när de pratar med sina vänner.  Därför är musik något jag självklart plockar in i min undervisning. Mycket av det innehåll som förut var otillgängligt för gemene man, är nu endast ett knapptryck bort och vi kan enkelt konsumera till exempel musik utan att först uppsöka en musikaffär och köpa noter eller inspelningar. Därför har jag tagit tillfället i akt att djupdyka i det stora musikutbudet och koppla samman det i teman, som förslag på innehåll som kan användas i undervisningssammanhang.

bland behöver man tänka på att vara lite extra varsam i sitt val av tema. Undervisar man utlandsfödda kan ett samtal om död och begravning vara ett känsligt samtalsämne, eftersom många kan ha smärtsamma upplevelser av detta, men så länge man går varsamt fram, så kan det samtidigt visa sig vara många saker som är intressant för eleverna att upptäcka inom detta område. I samtal jag haft om död och begravning i olika elevgrupper, har jag märkt att det är väldigt vanligt att man ”tar för givet” att traditioner och rutiner, ritualer och så vidare, är desamma i hela världen. Därför blir samtalen på detta tema väldigt ärliga och nyfikna och elever verkar genuint intresserade av varandras seder och bruk. Det i sin tur leder till att ”språkandet” på lektionen sker i den så kallade zonen för det proximala lärandet (Lev Vygotsky).

Valet av musikstycken är också något jag tänker igenom noga. Oftast väljer jag den version av en sång som blivit mest känd, för att eleverna ska kunna hitta den igen och dra nytta av att de känner till sången, när de vid ett senare tillfälle vill samtala om sången med en svensk vän. Många av mina vuxna elever gärna läser dikter. Vissa av dem är dessutom själva vana vid att uttrycka sig i form av dikter eller poesi. Därför kan en tonsatt svensk dikt passa bättre än man kanske tror. Alla dessa musikstycken har vart och ett sina egna specifika språktrådar att dra i. Ofta när jag jobbar med musik så som jag beskrivit här, har jag endast en stomme av tankar med mig till lektionen. Resten låter jag ske spontant i interaktion med den aktuella elevgruppen. Det är viktigt att ge eleverna tid att själva formulera frågor och funderingar i anslutning till musiken. Det är också spännande att låta det vara en resa i nuet, att gemensamt med sina elever ta sig an ett eller flera musikstycken som är knutna till ett specifikt tema.

I ett av blogginläggen med musiktema pratar jag om hur Sverige alltså har varit ett land som människor har flytt ifrån, eftersom det är en viktig insikt för många av mina elever. Med ett musiktema som handlar om en annan migrationsvåg (när svenskar flyttade till Amerika) i en annan tid än nu, kan språket stärkas och möjliggöra för eleven att sätta ord på sina egna erfarenheter, utan att det blir alltför smärtsamt och verklighetsnära för den enskilda eleven i klassrummet. jag frågar inte om deras upplevelser, utan ger dem möjlighet att kommentera andra migranters erfarenheter (Karl-Oskars och Kristinas ur Utvandrarna/Kristina från Duvemåla). Med teman som handlar om svåra upplevelser måste man förstås ändå alltid vara beredd på att snabbt byta spår till något annat. Efter detta tema kommer det ofta väldigt många insiktsfulla kommentarer med jämförelser mellan elevens hemland och Sverige och jag har tolkat det som att temat är angeläget och intressant för eleverna att arbeta med.

Humor är också en väldigt viktig ingrediens. Men mitt blogginlägg på temat danskavaljerer vi minns, vill jag slå ett slag för de många musikstycken vi hör då och då, som får oss att skratta och må bra av det dråpliga i texten. Vill man i stället hitta ett djupare allvar, så går det alldeles utmärkt till exempel genom att lyssna på musik med naturtema. Jag gav några exempel på det i mitt blogginlägg #natur, naturligtvis.

Eftersom det finns ett sådant oerhört utbud med riktigt bra musik som man kan använda i undervisningssyfte, så tycker jag att man ska slösa med musiken! Väldigt ofta pratar jag med mina utlandsfödda elever om hur lämpligt det är att träna både uttal och intonation med hjälp av musik med svensk text, men det är ju absolut inte det enda skälet. Det kanske viktigaste skälet är att eleven i så fall tar del av en kulturskatt som vi andra redan omfattas av. Att få en liten inblick och hjälp igång med att lyssna på vanlig svensk musik, skapar kanske mersmak? För egen del hoppas jag att jag bidrar till att mina elever genom musiken kan utvecklas både språkligt och på andra sätt. Musik är så mycket mer än enbart en ljudtapet! Därför slår jag ett slag för mer musik i undervisningen. ❤

 

Tvåhundraåttiosjunde åseriet- Musikupplägg att samtala om Del 7: Danskavaljerer vi minns!

I många avseenden är läraryrket fritt på ett sätt som jag alltid har uppskattat. Man har ett stort antal kursplanemål att förhålla sig till, men friheten i upplägget är lämnat till läraren. Ofta har jag därför valt att komplettera andra uttrycksmedel med musikupplevelser, eftersom det finns så många fördelar med det. Undervisningsämnet i mitt fall är SVA, svenska som andraspråk. Mina elever är vuxna, men det kunde lika gärna vara ungdomar i högstadiet eller gymnasieskolan. Genom ett antal blogginlägg vill jag visa hur jag kopplar innehållet i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk till musikupplevelser. Men för att kunna vara abstrakt om hur jag tänker, behöver jag först vara konkret i vad jag gör med eleverna. Därför kommer ett sammanfattande blogginlägg på metaplan sist i raden av musikteman. I #Tvåhundraåttioförsta åseriet kunde du se hur man kan använda musik för att jobba med ord och uttryck med temat VATTEN, i det #Tvåhundraåttioandra åseriet var temat ARBETE OCH VILA, i det #Tvåhundraåttiotredje åseriet var temat SLÄKTSKAP  i det #Tvåhundraåttiofjärde åseriet var temat TVÅSAMHET och i det#Tvåhundraåttiofemte åseriet var temat #KRIG OCH FRED, SVERIGE OCH GUD VET ALLT. Det #Tvåhundraåttiosjätte åseriet satte naturen i fokus i #NATUREN, NATURLIGTVIS! Nu när det snart är dags för alla utedansbanor att fyllas av lyckliga dansanta människor, måste jag slå ett slag för #DANSKAVALJERER VI MINNS

 

 

Spring Melody

 

 

Även för temat #DANSKAVALJERER VI MINNS finns många tänkbara sånger att jobba med, för den som tycker att temat verkar intressant. Som dansant i största allmänhet har jag ju dansat till alla de låtar jag väljer för detta blogginlägg. Den stora poängen med låtarna denna gång är alltså att de handlar om ”män som dansar”… Knäppt tema? Javisst! Men när du stiftat bekantskap med herrarna i gruppen ser du säkert också många användningsområden i ett klassrum… Det är i alla fall min förhoppning. Först ut är Gösta… Men inte vilken Gösta som helst, utan Stadshotellets John Travolta;

john-travolta_Gösta_Gigolo

Ingmar Nordströms med Gösta Gigolo

Man måste förstås passa på att prata en hel del om den svenska dansbandskulturen och förklara att det är många människor i Sverige som på sin fritid gärna tar sig en svängom till musik på något dansställe. Det är säkert också bra att nämna lite om hur själva dansen går till och att det nuförtiden i allmänhet är demokratisk uppbjudning, vilket kanske inte är självklart i elevernas hemländer. Vidare kan det ju vara kul att visa några danssteg… Jag är galen nog att ta några foxtrotsteg eller snurra en sväng i valstakt för att visa, men ännu bättre hade ju varit att bjuda upp en av eleverna. Det får kanske DU göra! 🙂

Innehållsmässigt kan man ju samtala om vad låtarna handlar om och även dela med sig av egna personliga ”dansminnen”, för vi har nog alla varit med om att dansa med personer som vi har synpunkter på… Den där som inte håller takten eller kanske han som kommer direkt ifrån kvällsmjölkningen utan att ha duschat… och förstås de som är ute för att hitta någon att ta med sig hem och därför tar sig en trevare längs ryggen. Tänk att råka ut för en sådan som Knut, som är charmör på heltid och samlar på behåband:

Lasse Berghagen sjunger Flirtige Knut

Kom ihåg att berätta för eleverna hur man egentligen ska uttala ordet ”flirt” på svenska! Annars tror de ju att Lasse Berghagen har rätt uttal på ordet… 🙂 Här kommer nästa charmör, Torsten, och här kan man titta hur publiken dansar och vilken slags tillställning en ”dans” är…

Filmklipp med Lasse Berghagen när han sjunger Torsten Bark

Här kommer en alldeles klockren hörövning i musikalisk tappning… Det är universalgeniet Peter Carlsson från Grycksbo, som skrivit en låt som handlar om en man som heter Tor, som ska dra iväg ut på dans… Låt den spela medan eleverna funderar på vad det egentligen handlar om… Vad är det Tor ska göra? Hur förbereder han sig för detta? Vad har han på sig? Varför är han klädd så? Hur kan man beskriva hans skodon? Vad händer när han kommer fram till dansen? För dig som är musikalisk är det ju kanske idé att också notera alla de många taktarter som Peter Carlsson uppvisar i en och samma musikstycke… Vill man koppla samman detta stycke med något annat, så kan det gå alldeles utmärkt att läsa novellen Sagan om den fule Manfred av Tage Danielsson. Den texten är en parodi på sagan om Askungen och texten har väldigt mycket gemensamt med sången Tors röda skor… Copyright-regler hindrar mig att lägga ut texten, men den finns i boken Sagor för barn över 18 år från 1964 och boken finns på varje bibliotek i hela Sverige… Jag brukar högläsa texten, eftersom det har visat sig vara en bra idé med tanke på de många obekanta orden… Använd texten som komplement till alla de övriga danskavaljererna om det passar dig…

Peter Carlsson och Blå Grodorna med Tors röda skor

 

Tvåhundraåttiosjätte åseriet- Musikupplägg att samtala om Del 6: Naturen, naturligtvis!

I många avseenden är läraryrket fritt på ett sätt som jag alltid har uppskattat. Man har ett stort antal kursplanemål att förhålla sig till, men friheten i upplägget är lämnat till läraren. Ofta har jag därför valt att komplettera andra uttrycksmedel med musikupplevelser, eftersom det finns så många fördelar med det. Undervisningsämnet i mitt fall är SVA, svenska som andraspråk. Mina elever är vuxna, men det kunde lika gärna vara ungdomar i högstadiet eller gymnasieskolan. Genom ett antal blogginlägg vill jag visa hur jag kopplar innehållet i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk till musikupplevelser. Men för att kunna vara abstrakt om hur jag tänker, behöver jag först vara konkret i vad jag gör med eleverna. Därför kommer ett sammanfattande blogginlägg på metaplan sist i raden av musikteman. I #Tvåhundraåttioförsta åseriet kunde du se hur man kan använda musik för att jobba med ord och uttryck med temat VATTEN, i det #Tvåhundraåttioandra åseriet var temat ARBETE OCH VILA, i det #Tvåhundraåttiotredje åseriet var temat SLÄKTSKAP  i det #Tvåhundraåttiofjärde åseriet var temat TVÅSAMHET och i det#Tvåhundraåttiofemte åseriet var temat #KRIG OCH FRED, SVERIGE OCH GUD VET ALLT. Nu har vi kommit fram till #NATUREN, NATURLIGTVIS!

 

 

Spring Melody

 

 

Även för temat #naturen, naturligtvis finns många tänkbara sånger att jobba med, för den som tycker att temat verkar intressant. Faktum är att det inte alltid måste vara texter man hanterar, trots att det är logiskt att tänka så som språklärare. Musik kan fungera utan text, för att skapa en viss stämning som i sin tur leder till att man samtalar eller skriver något om den upplevelse man får av att lyssna på den aktuella musiken. Många sådana musikstycken har titlar som kopplar till naturen och det fina i kråksången är att för en SVA-elev som lyssnar på något utan text, spelar det ingen roll om upphovsmannen/kvinnan inte är svensk… Musikstycken som alltid inspirerat mig, men vid olika tidpunkter i livet är Moldau av Bedrich Smetana, Brusa högre lilla å av Björn J:son Lindh, 1812 av Pjotr Tchaikovsky,  Finlandiasviten av Jean Sibelius, Peer Gynt-sviten av Edvard Grieg samt Antonín Dvoráks Symfoni nr 9 i E-moll, opus 95, även kallad ”From the New World”. Alla dessa musikstycken finns på Spotify och där finns även olika utföranden att välja bland.

Vatten_

Innan jag spelar något instrumentalt musikstycke, brukar jag dels berätta lite om kompositören och om möjligt även om musikstycket. De stycken jag har listat här ovanför, skulle jag kanske presentera med bakgrundsfakta av både geografisk och historisk karaktär. Att missa att Moldau är en flod eller att 1812 är ett viktigt historiskt årtal som påminner om ett slag mellan Ryssland och Frankrike eller att inte förklara att den nya värld som Dvoràk syftar på är Amerika vore synd. Peer Gynt skulle jag koppla till Ibsen och Björn J:son Lindh skulle jag presentera med hjälp av gitarristen Janne Schaffer…

Det är viktigt för mig att välja en uppgift som verkligen passar den elevgrupp jag undervisar, främst svårighetsmässigt, men även på andra sätt. Eleverna uppmanas kanske av mig att samla adjektiv de tycker passar för musikupplevelsen och i ett senare skede använder vi dem för att skapa texter där eleverna får träna sig på kongruensböjning i en beskrivande text om musiken. Det kan också vara så att eleverna har kommit långt i språket och klarar att formulera sig på ganska avancerad svenska. Då kan jag tänka mig att be dem att skriva om den känsla de får av musiklyssningen. Deras texter kan vi ha som utgångspunkt för utveckling av formuleringar med hjälp av skrivprocessövningar. En annan lösning är att man skriver ner alla konkreta ”tankar” man får av att lyssna och i så fall blir det spännande för eleverna att lyssna på vad OLIKA man tänker, trots att man lyssnat på samma musikstycke…Då blir det alltså ett samtal om musiken…

Sven-Bertil Taube sjunger Änglamark

Bland de övriga stycken, där man kan använda sig av texten för att jobba med språket, vill jag framhålla några klassiker som förstås inte går att förbise. Ingen kan hoppa över Ulf Lundells Öppna landskap, om temat är natur och ingen lista med naturtema skulle kännas komplett om vi hade missat Sol, vind och vatten med Ted Gärdestad, eller hur? Så anser jag att det också är med Sjösala vals och Änglamark av Evert Taube, Fjäriln vingad syns på Haga av Carl Michael Bellman, Uti vår hage, en traditionell folkvisa som lämpar sig för samtal om midsommartraditionen att plocka sju sorters blommor att lägga under kudden… 😉

Sju sorters blommor

En annan sång jag vill lyfta fram, för att den är så levnadsglad är Jag spelar för livet av och med Sofia Karlsson. Av den blir jag alltid glad, oavsett sinnesstämning innan Sofia drar igång… :). Tänk vad fantastiskt budskapet är i den sången! Samma sångerska har lyckats väldigt väl med den i allra högsta grad naturinspirerade Julvisa till Finnmarken av Dan Andersson och den finns också på Spotify.

Sofia Karlsson sjunger Jag spelar för livet

Allra sist i raden av vackra naturskildringar i musikalisk form kommer en av mina senare favoriter, nämligen Min kyrka av och med Peter Le Marc. Poängen med den är främst att den har lite av religiöst tema trots att den så tydligt är just det motsatta, eftersom den förespråkar naturen som kyrka… Den skulle på så sätt ha kunnat passa i mitt tidigare tema i det #tvåhundraåttiofemte åseriet, men nu får den vara med här i stället…

Peter Le Marc sjunger Min kyrka

Eftersom det finns ett sådant oerhört utbud med riktigt bra musik som man kan använda i undervisningssyfte, så tycker jag att man ska slösa med musiken! Väldigt ofta pratar jag med mina utlandsfödda elever om hur lämpligt det är att träna både uttal och intonation med hjälp av musik med svensk text, men det är ju absolut inte det enda skälet. Det kanske viktigaste skälet är att eleven i så fall tar del av en kulturskatt som vi andra redan omfattas av. Att få en liten inblick  och hjälp igång med att lyssna på vanlig svensk musik, skapar kanske mersmak? För egen del hoppas jag att jag bidrar till att mina elever genom musiken kan utvecklas både språkligt och på andra sätt.

Tvåhundraåttiofemte åseriet- Musikupplägg att samtala om Del 5: Krig och fred, Sverige och Gud vet allt!

Jag firar nationaldagen 2016 i ett fritt land där jag har yttrandefrihet… genom att skriva ett blogginlägg som handlar om #krig och fred, Sverige och Gud vet allt!

I många avseenden är läraryrket fritt på ett sätt som jag alltid har uppskattat. Man har ett stort antal kursplanemål att förhålla sig till, men friheten i upplägget är lämnat till läraren. Ofta har jag därför valt att komplettera andra uttrycksmedel med musikupplevelser, eftersom det finns så många fördelar med det. Undervisningsämnet i mitt fall är SVA, svenska som andraspråk. Mina elever är vuxna, men det kunde lika gärna vara ungdomar i högstadiet eller gymnasieskolan. Genom ett antal blogginlägg vill jag visa hur jag kopplar innehållet i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk till musikupplevelser. Men för att kunna vara abstrakt om hur jag tänker, behöver jag först vara konkret i vad jag gör med eleverna. Därför kommer ett sammanfattande blogginlägg på metaplan sist i raden av musikteman. I #Tvåhundraåttioförsta åseriet kunde du se hur man kan använda musik för att jobba med ord och uttryck med temat VATTEN, i det #Tvåhundraåttioandra åseriet var temat ARBETE OCH VILA, i det #Tvåhundraåttiotredje åseriet var temat SLÄKTSKAP  i det #Tvåhundraåttiofjärde åseriet var temat TVÅSAMHET och i detta blogginlägg, kommer temat att vara Krig och fred, Sverige och Gud vet allt!

 

 

Spring Melody

 

 

Även för temat #Krig och fred, Sverige och Gud vet allt finns många tänkbara sånger att jobba med, för den som tycker att temat verkar intressant. Vi måste ju börja någonstans, denna 6 juni 2016… Jag väljer medvetet att börja med  Mikael Wiehes album En sång till modet, där hans sång  med samma namn är det första nödvändiga spåret. Den stillsamma valsen har en väldigt tydlig text som utlandsfödda elever behöver ha hört, för att veta att det finns vänner i vårt land. Sången handlar om att kunna göra skillnad, om att kämpa och hoppas och vägra att ge upp. Det finns mycket språkligt innehåll som är viktigt att kunna uttrycka om man kommer ny i vårt land. Därför är sången viktig. På samma album finns den vackra Det här är ditt land.  

”Landet det tillhör dig och mig” (Wiehe)

Här finns alla de ord du vill kunna säga om du vill beskriva landet Sverige. Läs texten med eleverna, visa bilder som visar Höga Kusten, som visar Ale Stenar, Gotlands raukar, rapsfält, svarta tjärnar, stränder, varv och gruvor, skär och kobbar och så vidare. Gör lärandet till ett sinnenas fest med många minnesbilder som du delar med eleverna av platser och miljöer i vårt land, samtidigt som du visar allt det där som är Sverige… i bild…och eleverna kan höra Wiehe i bakgrunden.

Mikael Wiehe sjunger sin egen En sång till modet

Mikael Wiehe sjunger sin egen Det här är ditt land

Med Wiehe i färskt minne är det inte långt till Björn Afzelius, som skrivit många av sånger på temat fred och frihet, och även den kanske mest kända av dem Sång till Friheten. Den känns som en kärlekssång nära nog hela vägen, nästan som Min älskling och Min man, som jag tog upp i #tvåhundraåttiofjärde åseriet. Skillnaden är att här skriver Afzelius inte till en människa, utan till just Friheten. I andraspråksklassrummet är det en av poängerna… Det handlar om läsförståelse… Låt eleverna få tillgång till HELA texten direkt. Be dem läsa igenom den och berätta för dem att de ska fundera över följande fråga: Vilken är mottagaren för sången? Därifrån kan man fundera vidare ganska fritt och det brukar gå bra att få igång ett samtal med eleverna om vad friheten betyder för dem. Jag brukar be dem samtala i mindre grupper och skriva ner några rader om detta som sedan den större gruppen får del av. Man kan bygga vidare på temat utan problem om man vill, antingen till individuella texter eller till djupare betydelse av frihet och gärna även på vilket sätt Sverige som land värnar om individens frihet på olika sätt. Jag syftar t ex på grundlagsskyddade friheter, men också på Sveriges engagemang i internationella sammanhang. Självklart kan man också prata om varifrån inspirationen till Afzelius/Wiehes musik kom från början och hur deras engagemang började. Berätta om modet… Att musikernas engagemang också varit farligt för dem själva, men att de ändå valde modet och friheten! Du bygger som du vill… Lärare har nämligen också en fantastisk frihet i vårt land! ❤

Björn Afzelius och Mikael Wiehe sjunger Sång till friheten

svenska flaggan

Gruppen Kent har i spåret Sverige fångat en del av samtidens största problem, nämligen att klara av att vara generös i svåra tider. Sången kan utgöra startpunkt för ett samtal och även här finns mycket språkligt att dra i, för den som vill förklara och förtydliga. Sången kan hittas och spelas från Spotify, men copyrightregler förhindrar att jag kan lägga spårlänken här. En av de centrala raderna är mer känd än låtens titel:

”Välkommen hit, vem du än är, var du än är!” (Kent)

Många av våra nya elever kommer till Sverige med en aktiv gudstro. Samtidigt har Sverige länge varit ett land som gradvis blivit alltmer sekulariserat. Skolan ska vara ickekonfessionell och kan inte undervisa i enskilda religioners namn. Det är en balansgång vad man kan och vill göra åt det faktum att Gud är störst för vissa i klassrummet, medan andra helt avfärdar Guds existens. Jag hanterar detta svåra ämne med hjälp av just musik och hittills har det gått riktigt bra, eftersom man kan använda musiken som hjälp att förstå. Min naturliga utgångspunkt är musiken från musikalen Kristina från Duvemåla, eftersom den beskriver något jag kan paketera med litteraturens hjälp och förklara med historiska fakta. Jag börjar med historiska fakta och med hur Sverige såg ut i mitten av artonhundratalet. Jag ritar en liten torpstuga på tavlan, pratar om familjen som bor där och förklarar att de måste klara sig på sin lilla jordlott så gott det går.

 

torp_

Jag berättar om samhället som det var då, med kyrkans roll, skolans korta utbildning, unga människors gräns för vuxenlivet som startade när man var betydligt yngre än nuförtiden, senast vid tiden för konfirmationen. Jag berättar om trångboddhet och om stora barnkullar och om vars och ens livsrum i det trånga hushållet. Sedan pratar jag om att många råkade ut för nödåren runt 1867 och att det var andra som inte längre ville ha den pådyvlade gudstron som den svenska kyrkan stod för, utan sökte sig till andra uppfattningar. I Sverige fann de ingen framtid. De valde Amerika…

Frimärke

Sedan pratar jag om hur Sverige alltså har varit ett land som människor har flytt ifrån, eftersom det är en viktig insikt för många av mina elever. Den musik jag spelar för att ge eleverna lite språkbitar att jobba med, är Guldet blev till sand, för att den illustrerar hur det inte alls alltid gick bra för dem som emigrerade och Du måste finnas, för att visa ett exempel på hur Gud kunde vara en central faktor i en vanlig människas liv. (Sångerna kan hittas och spelas från Spotify, men copyrightregler förhindrar att jag kan lägga spårlänken här.) Beroende på om jag har en elevgrupp som läser en gymnasiekurs eller är på mer grundläggande nivå, brukar jag även använda mig av texter från Vilhelm Mobergs Utvandrarna eller visa snuttar ur filmen med samma namn. I vissa elevgrupper har vi sett hela filmen, eftersom eleverna ville det. Sverige och det svenska ska jag skriva ett helt blogginlägg om någon gång, men nu är det dags att gå ut i försommaren och njuta av årets nationaldag, som ju är en ledig dag nuförtiden! Tack för att du läste ända hit! ❤

jordgubbe

Tvåhundraåttiofjärde åseriet- Musikupplägg att samtala om Del 4: Tvåsamhet

I många avseenden är läraryrket fritt på ett sätt som jag alltid har uppskattat. Man har ett stort antal kursplanemål att förhålla sig till, men friheten i upplägget är lämnat till läraren. Ofta har jag därför valt att komplettera andra uttrycksmedel med musikupplevelser, eftersom det finns så många fördelar med det. Undervisningsämnet i mitt fall är SVA, svenska som andraspråk. Mina elever är vuxna, men det kunde lika gärna vara ungdomar i högstadiet eller gymnasieskolan. Genom ett antal blogginlägg vill jag visa hur jag kopplar innehållet i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk till musikupplevelser. Men för att kunna vara abstrakt om hur jag tänker, behöver jag först vara konkret i vad jag gör med eleverna. Därför kommer ett sammanfattande blogginlägg på metaplan sist i raden av musikteman. I #Tvåhundraåttioförsta åseriet kunde du se hur man kan använda musik för att jobba med ord och uttryck med temat VATTEN, i det #Tvåhundraåttioandra åseriet var temat ARBETE OCH VILA, i det #Tvåhundraåttiotredje åseriet var temat SLÄKTSKAP och i detta blogginlägg, kommer temat att vara TVÅSAMHET .

 

 

Spring Melody

 

 

Även för temat tvåsamhet har jag en lång lista på tänkbara sånger att jobba med, för den som tycker att temat verkar intressant. Ibland är det någon annan textförfattare eller en kompositör som gjort sången förut, men jag väljer i allmänhet den sång som blivit mest känd, för att eleverna ska kunna hitta den igen och dra nytta av att de känner till sången, när de vid ett senare tillfälle vill samtala om sången med en svensk vän. Den gamla visskatten är verkligen en guldgruva när det kommer till undervisningssituationer, tycker jag. SÅ många sånger innehåller språkliga finurligheter att dra i! En del vissångare är extra bra på att skriva fyndigt och samtidigt trallvänligt och en som sticker ut på detta sätt, är Stefan Demert, som jag skrivit om redan tidigare i ett annat sammanhang (se #Tvåhundrafyrtioförsta åseriet). Inom temat tvåsamhet vill jag tipsa om två av Demerts sånger som är alldeles utomordentliga för ett SVA-klassrum, nämligen Anna Anaconda och Marknadsvisa. Båda dessa sånger handlar om kärlekspar, men på ett ganska skruvat och humoristiskt vis. I båda fallen är det roliga bland annat framskrivet med hjälp av rim och fyndiga ordval, men som i tidigare teman får man gott om underliggande teman att hantera om man så önskar. Innan jag börjar spela Anna Anaconda, skulle jag i ett andraspråksklassrum berätta för eleverna att jag är ganska rädd för ormar (läs VÄLDIGT rädd!). Sedan skulle jag fråga gruppen om någon kommer ifrån ett land där det finns många farliga ormar och om någon har någon erfarenhet att dela med gruppen. På detta sätt har man satt igång tankeverksamheten och fått med sig gruppen in i aktiviteten. Men när sången väl börjar, så förstår alla att det är humor som gäller…och därifrån är det bara roligt och inte alls otäckt, ens för den som är rädd för ormar… Följ länken nedan och hitta både Marknadsvisa och en lång rad andra roliga sånger.

Länk till Stefan Demerts musik

Anna Anakonda med Jeja Sundström och Stefan Demert

Diskutera med eleverna om stilvalörer och när det passar med det ena eller andra uttrycket… Försök hantera det FYNDIGA i båda sångerna…  Samtala också om ords olika betydelse som när någon är ”blek om snoken” i en sång som handlar om ormar. Samtala om variation i språket och hur viktigt det är att ständigt bygga ut sitt ordförråd.:

Orm ⇔ snok/anakonda/boa/pyton/mamba etc…

Jag skulle sjunga sången Anna Anakonda tillsammans med eleverna en gång rakt igenom…och sedan skulle jag ”bena ut” sångens BETYDELSE. Därefter skulle jag utmana dem att sjunga sången IGEN, men med tanke på HASTIGHETEN i vissa partier så är ju det ganska så svårt…vilket säkert skapar en hel del MUNTERHET i gruppen. Då kan man prata om just uttal och intonation och att det kan vara viktigt att träna upp både uttalet och intonationen så att man blir SNABBARE i sin talade svenska… Anna Anakonda är ett perfekt träningsläger för talhastighet… 🙂

I Marknadsvisa finns massor av rim igen…och dessutom en hel del roliga historiska ord som går att förklara och diskutera. Fundera också på hur vi kallar varandra, hustru och man? Fru och man? Kärring och gubbe? Gumma och gubbe? Hur säger eleverna om sin man/hustru? Vem är ”frugan” och vem är hon gift med? ”Gubben” tror jag…men med kärlek i ordet…;)

OM man nu har börjat i humoränden av det hela, så kan man med fördel jobba en god stund med Peta in en pinne i brasan av och med Mats Rådberg. Där finns oändligt många saker som skulle reta upp en alldeles vanligt jämställd kvinna, vilket ju är hela sångens poäng, samtidigt som just DET kan vara väldigt intressant att samtala om i en kulturellt heterogen grupp. Därför skulle jag börja med att låta sången vara en hörövning, där jag ber eleverna sammanfatta vad sången handlar om. Redan den uppgiften brukar leda till att elever har helt olika uppfattning om vad det är de har hört…och DET leder till en stunds samtal, vilket är vad jag ville uppnå… 🙂

Självklart skulle jag också jobba med betydelsen av ord och uttryck…men främst skulle jag jobba med jämställdhetsperspektivet…

Mats Rådberg sjunger Peta in en pinne i brasan

Tvåsamhet med humor har vi fler exempel på, men jag nöjer mig med dessa tre och går vidare till saknad i stället… Textförfattare har en förkärlek för saknad kopplad till regnigt väder, kan man tro… Så är det i alla fall i både Det regnar i Stockholm med Carola och i Det regnar regnar, med Björn Skifs. Båda dessa sånger lämpar sig för både högläsning och allsång, tycker jag, men dessutom så finns det gott om språkbitar, både vad gäller kärlekstemat och det dåliga vädret. Jobba med texten fras för fras en stund och sjung sedan tillsammans med eleverna.

Carola sjunger Det regnar i Stockholm

Björn Skifs sjunger Det regnar, regnar

Sedan måste jag ju kasta in två skrytiga låtar på slutet… Båda handlar om den helt exklusiva känslan när man har hittat rätt person i livet… Först ut är Min älskling av Evert Taube, vars text är alldeles speciellt underbart vacker, tycker jag. Men varken Evert själv eller sonen Sven-Bertil har fattat att det ska vara en betydligt mer sensuellt framsjungen sång än vad de brukar… Därför blir det Göran Ringboms version, vilket också möjliggör ett samtal med eleverna om den gotländska som skymtar mellan raderna… Lisa Nilssons Min man som är en varm och skön hyllning till en mansperson, går inte heller av för hackor! Den man hon besjunger utgör verkligen ”alltet” för den som sjunger. Båda sångerna är varma och positiva, den första något mer högtidlig än den andra, men de fungerar som exempel på ”kärlekssång” och kan vara utgångspunkt för ett samtal om musik med kärlekstema i elevernas hemländer. Hur låter musiken där? Är det samma musikstil eller någon annan? Be eleven beskriva musikstilen och hur en typisk text skulle vara… Då blir det möjligt för eleven att jämföra med dina två exempel…lika som…eller olika? På vilket sätt olika? Vad är det som är lika? Hur låter musiken? Har du musiken i din telefon? kan du fråga eleven…

röd ros

Göran Ringbom sjunger Evert Taubes sång Min älskling du är som en ros

Lisa Nilsson sjunger Min man

Men ärligt talat så går det ju inte alltid så lysande med tvåsamheten… Och OM man vill fokusera på det, så tipsar jag dels om Helen Sjöholms insjungning av En dag i sänder och slutligen också om Sonja Aldéns fantastiska Du får inte. Dessa båda sånger kan man ha som utgångspunkt för en skrivuppgift, om man först hjälper eleverna igång med att förstå huvuddragen i texten. Låt sedan eleverna fundera på vad som hände ”innan” eller vad de tror kommer att hända när personen som ”får” sångens budskap ska svara…

Helen Sjöholm sjunger En dag i sänder

Sonja Aldén sjunger sin egen Du får inte

 

 

Tvåhundraåttiotredje åseriet- Musikupplägg att samtala om Del 3: Släktskap

I många avseenden är läraryrket fritt på ett sätt som jag alltid har uppskattat. Man har ett stort antal kursplanemål att förhålla sig till, men friheten i upplägget är lämnat till läraren. Ofta har jag därför valt att komplettera andra uttrycksmedel med musikupplevelser, eftersom det finns så många fördelar med det. Undervisningsämnet i mitt fall är SVA, svenska som andraspråk. Mina elever är vuxna, men det kunde lika gärna vara ungdomar i högstadiet eller gymnasieskolan. Genom ett antal blogginlägg vill jag visa hur jag kopplar innehållet i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk till musikupplevelser. Men för att kunna vara abstrakt om hur jag tänker, behöver jag först vara konkret i vad jag gör med eleverna. Därför kommer ett sammanfattande blogginlägg på metaplan sist i raden av musikteman. I #Tvåhundraåttioförsta åseriet kunde du se hur man kan använda musik för att jobba med ord och uttryck med temat VATTEN och i #Tvåhundraåttioandra åseriet var temat ARBETE OCH VILA.  I detta blogginlägg, kommer temat att vara SLÄKTSKAP.

 

 

Spring Melody

 

 

För temat släktskap har jag en lång lista på tänkbara sånger att jobba med, för den som tycker att temat verkar intressant. Ibland är det någon annan textförfattare eller en kompositör som gjort sången förut, men jag väljer i allmänhet den sång som blivit mest känd, för att eleverna ska kunna hitta den igen och dra nytta av att de känner till sången, när de vid ett senare tillfälle vill samtala om sången med en svensk vän.  av mina vuxna elever gärna läser dikter. Vissa av dem är dessutom själva vana vid att uttrycka sig i form av dikter eller poesi. Därför kan en svensk dikt i passa bättre än man kanske tror.

Till min syster med Thorstein Bergman

På senare år har det blivit populärt att sjunga på ett relativt oartikulerat och slarvigt sätt, vilket inte spelar mig personligen någon roll i andra sammanhang, men när det handlar om att lära sig svenska och förstå hur ord uttalas och betonas, så tycker jag att det finns all anledning att välja sånger där just uttalet och betoningen är tydlig och klar. Därför är Thorstein Bergman en god kandidat för Dan Anderssons tonsatta dikt Till min syster. Även om temat är släktskap, så kan man här hitta väldigt många fina ord som beskriver våren och trakten runt Loussa, där Dan Andersson växte upp. Dan Andersson använder sig av flera sinnen för att beskriva hur det är och det är idealiskt när man arbetar med språkets innehållssida. Vi får hela strofer som är väldigt poetiska, men också enstaka ord som, ljum, surrar, besk och så vidare. Dan Andersson ger sin syster en hel sång som berättar om våren, men samtidigt får systern Dan Anderssons bild av uppväxten, som varit allt annat än lätt. Där finns många möjliga paralleller att dra och även många språkliga svårigheter. Därför är detta en sång jag brukar använda på gymnasienivå. Då kan jag även placera in Dan Andersson i tiden och kanske nämna något om hans familj.

Men förutom tonsatta dikter finns en lång rad ”låtar” som vi har hört i radion så många gånger att vi kan dem utantill. En möjlig koppling vidare från ”systern” här ovanför skulle kunna vara Brevet från Lillan av Evert Taube, men gärna sjungen av hans son Sven-Bertil Taube. Det handlar om ett brev. Därför skulle jag passa på att anknyta till texttypen brev och hur ett sådant är utformat. Jag skulle även samtala om hälsningsfraser, hur man tilltalar varandra inom familjen och vem är egentligen ”Lillan”? Finns det också någon ”storan”? Sedan skulle jag titta på själva texten och vad det är Lillan beskriver i sitt brev. Det är dels längtan, förstås, dels en hel rad naturbeskrivningar; ”åskan har gått”/”stjärnorna lyser på himlen ikväll”. Samtidigt är brevet en önskelista och ”allt jag vill ha är ett halsband av korall” är dessutom en känd strof ur visan. Sången finns att hitta på Spotify!

Det gamla örhänget Mamma är lik sin mamma med Siw Malmqvist är en alldeles perfekt start på ett arbete om hur könsroller i svenska hem har förändrats över tid och faktiskt nämns också ordet emancipation, men dessutom får man många nyttiga och bra ord för att hålla rent och städa mm. Men till råga på allt kan man jobba med släktrelationer, som ju beskrivs olika beroende på vilket språk man talar. ”Farmors mormors mor…” och andra släktingar, kan man behöva prata en stund om… Vill man hellre fokusera på rent grammatiska företeelser, så föreslår jag de många exemplen på presens av verb.

Mamma är lik sin mamma, med Siw Malmqvist

Papparollen är förstås också ett intressant tema, Jag och min far, som är en av få låtar som Magnus Uggla sjungit in utan att själv vara upphovsman till låten, kan hjälpa den nyfikne att få en inblick i lite musikhistoria, men också hur vi hanterar död och begravning, eftersom det är tydligt att ”min far” är kremerad… Vill du jobba med Olle Ljungströms ursprungsversion, så finns text och filmklipp på följande adress och möjliggör intressanta jämförelser mellan de båda versionerna:

Jag och min far- av och med Olle Ljungström

 

Här skulle jag nog spela låten och därefter uppehålla mig vid innehållet, i stället för att djupdyka i enstaka ord. En strof måste man kanske ändå stanna till vid en stund:

”Därborta vid pilen har jag lagt min far…”

#Vägval

En svensk lyssnare förstår att det handlar om ett träd, men för en utlandsfödd kan det vara så att motivet på ovanstående bild troligtvis är den första betydelse man lär sig i sitt nya språk. Om man antar att eleven funderar över svenska traditioner kopplade till död och begravning, så kan det vara på sin plats att förtydliga att väldigt få människor skulle begrava en nära släkting vid en vägskylt… Frågor som gäller textens innehåll, men också mer djuplodande och divergenta frågor som hjälper elever att analysera språket i de båda versionerna, hjälper eleven att bättre förstå.

Magnus Uggla sjunger Jag och min far

Vidare i raden av förslag på temat släktskap, vill jag påminna dels om En kväll i juni av och med Lasse Berghagen och Härligt härligt, men farligt farligt av och med Björn Skifs, utan att för den skull glömma den vackra Hela världen håller andan, av och med Lasse Tennander. Alla dessa musikstycken har vart och ett sina egna specifika språktrådar att dra i. Ofta när jag jobbar med musik så som jag beskrivit här, har jag endast en stomme av tankar med mig till lektionen. Resten låter jag ske spontant i interaktion med den aktuella elevgruppen. Det är viktigt att ge eleverna tid att själva formulera frågor och funderingar i anslutning till musiken. Det är också spännande att låta det vara en resa i nuet, att gemensamt med sina elever ta sig an en eller flera musikstycken som är knutna till ett specifikt tema. Också Tennander väljer miljön ”pilträd” för sin koppling mellan en far och hans son:

Hela världen håller andan- av och med Lasse Tennander

#willow