I många avseenden är läraryrket fritt på ett sätt som jag alltid har uppskattat. Man har ett stort antal kursplanemål att förhålla sig till, men friheten i upplägget är lämnat till läraren. Ofta har jag därför valt att komplettera andra uttrycksmedel med musikupplevelser, eftersom det finns så många fördelar med det. Undervisningsämnet i mitt fall är SVA, svenska som andraspråk. Mina elever är vuxna, men det kunde lika gärna vara ungdomar i högstadiet eller gymnasieskolan. Genom ett antal blogginlägg vill jag visa hur jag kopplar innehållet i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk till musikupplevelser. Men för att kunna vara abstrakt om hur jag tänker, behöver jag först vara konkret i vad jag gör med eleverna. Därför kommer ett sammanfattande blogginlägg på metaplan sist i raden av musikteman. I #Tvåhundraåttioförsta åseriet kunde du se hur man kan använda musik för att jobba med ord och uttryck med temat VATTEN och i #Tvåhundraåttioandra åseriet var temat ARBETE OCH VILA.  I detta blogginlägg, kommer temat att vara SLÄKTSKAP.

 

 

 

 

För temat släktskap har jag en lång lista på tänkbara sånger att jobba med, för den som tycker att temat verkar intressant. Ibland är det någon annan textförfattare eller en kompositör som gjort sången förut, men jag väljer i allmänhet den sång som blivit mest känd, för att eleverna ska kunna hitta den igen och dra nytta av att de känner till sången, när de vid ett senare tillfälle vill samtala om sången med en svensk vän.  av mina vuxna elever gärna läser dikter. Vissa av dem är dessutom själva vana vid att uttrycka sig i form av dikter eller poesi. Därför kan en svensk dikt i passa bättre än man kanske tror.

Till min syster med Thorstein Bergman

På senare år har det blivit populärt att sjunga på ett relativt oartikulerat och slarvigt sätt, vilket inte spelar mig personligen någon roll i andra sammanhang, men när det handlar om att lära sig svenska och förstå hur ord uttalas och betonas, så tycker jag att det finns all anledning att välja sånger där just uttalet och betoningen är tydlig och klar. Därför är Thorstein Bergman en god kandidat för Dan Anderssons tonsatta dikt Till min syster. Även om temat är släktskap, så kan man här hitta väldigt många fina ord som beskriver våren och trakten runt Loussa, där Dan Andersson växte upp. Dan Andersson använder sig av flera sinnen för att beskriva hur det är och det är idealiskt när man arbetar med språkets innehållssida. Vi får hela strofer som är väldigt poetiska, men också enstaka ord som, ljum, surrar, besk och så vidare. Dan Andersson ger sin syster en hel sång som berättar om våren, men samtidigt får systern Dan Anderssons bild av uppväxten, som varit allt annat än lätt. Där finns många möjliga paralleller att dra och även många språkliga svårigheter. Därför är detta en sång jag brukar använda på gymnasienivå. Då kan jag även placera in Dan Andersson i tiden och kanske nämna något om hans familj.

Men förutom tonsatta dikter finns en lång rad ”låtar” som vi har hört i radion så många gånger att vi kan dem utantill. En möjlig koppling vidare från ”systern” här ovanför skulle kunna vara Brevet från Lillan av Evert Taube, men gärna sjungen av hans son Sven-Bertil Taube. Det handlar om ett brev. Därför skulle jag passa på att anknyta till texttypen brev och hur ett sådant är utformat. Jag skulle även samtala om hälsningsfraser, hur man tilltalar varandra inom familjen och vem är egentligen ”Lillan”? Finns det också någon ”storan”? Sedan skulle jag titta på själva texten och vad det är Lillan beskriver i sitt brev. Det är dels längtan, förstås, dels en hel rad naturbeskrivningar; ”åskan har gått”/”stjärnorna lyser på himlen ikväll”. Samtidigt är brevet en önskelista och ”allt jag vill ha är ett halsband av korall” är dessutom en känd strof ur visan. Sången finns att hitta på Spotify!

Det gamla örhänget Mamma är lik sin mamma med Siw Malmqvist är en alldeles perfekt start på ett arbete om hur könsroller i svenska hem har förändrats över tid och faktiskt nämns också ordet emancipation, men dessutom får man många nyttiga och bra ord för att hålla rent och städa mm. Men till råga på allt kan man jobba med släktrelationer, som ju beskrivs olika beroende på vilket språk man talar. ”Farmors mormors mor…” och andra släktingar, kan man behöva prata en stund om… Vill man hellre fokusera på rent grammatiska företeelser, så föreslår jag de många exemplen på presens av verb.

Mamma är lik sin mamma, med Siw Malmqvist

Papparollen är förstås också ett intressant tema, Jag och min far, som är en av få låtar som Magnus Uggla sjungit in utan att själv vara upphovsman till låten, kan hjälpa den nyfikne att få en inblick i lite musikhistoria, men också hur vi hanterar död och begravning, eftersom det är tydligt att ”min far” är kremerad… Vill du jobba med Olle Ljungströms ursprungsversion, så finns text och filmklipp på följande adress och möjliggör intressanta jämförelser mellan de båda versionerna:

Jag och min far- av och med Olle Ljungström

 

Här skulle jag nog spela låten och därefter uppehålla mig vid innehållet, i stället för att djupdyka i enstaka ord. En strof måste man kanske ändå stanna till vid en stund:

”Därborta vid pilen har jag lagt min far…”

En svensk lyssnare förstår att det handlar om ett träd, men för en utlandsfödd kan det vara så att motivet på ovanstående bild troligtvis är den första betydelse man lär sig i sitt nya språk. Om man antar att eleven funderar över svenska traditioner kopplade till död och begravning, så kan det vara på sin plats att förtydliga att väldigt få människor skulle begrava en nära släkting vid en vägskylt… Frågor som gäller textens innehåll, men också mer djuplodande och divergenta frågor som hjälper elever att analysera språket i de båda versionerna, hjälper eleven att bättre förstå.

Magnus Uggla sjunger Jag och min far

Vidare i raden av förslag på temat släktskap, vill jag påminna dels om En kväll i juni av och med Lasse Berghagen och Härligt härligt, men farligt farligt av och med Björn Skifs, utan att för den skull glömma den vackra Hela världen håller andan, av och med Lasse Tennander. Alla dessa musikstycken har vart och ett sina egna specifika språktrådar att dra i. Ofta när jag jobbar med musik så som jag beskrivit här, har jag endast en stomme av tankar med mig till lektionen. Resten låter jag ske spontant i interaktion med den aktuella elevgruppen. Det är viktigt att ge eleverna tid att själva formulera frågor och funderingar i anslutning till musiken. Det är också spännande att låta det vara en resa i nuet, att gemensamt med sina elever ta sig an en eller flera musikstycken som är knutna till ett specifikt tema. Också Tennander väljer miljön ”pilträd” för sin koppling mellan en far och hans son:

Hela världen håller andan- av och med Lasse Tennander