Femhundrasjätte åseriet- Sven-Ingvars, Så många mil, så många år!

Åtta mil åkte vi i en långmerca till Älvdalens Folkets Park ifrån det nordligare Särna, jag och delar av en syskonskara. Vi skulle roa oss på dans i parken och jag kan tänka mig att jag hade tjatat mest av alla, eftersom Carola skulle sjunga där och hon var verkligen min stora idol, men jag var för ung för att ha körkort. Efter Carolas uppträdande skulle Sven-Ingvars spela. Men inte var det Carola som blev det bästa med den här  kvällen, utan Sven-Ingvars! Jag dansade hela kvällen och gjorde precis som alla andra, sjöng med… Innan hade jag bara hört dem på radio och hade en ganska vag bild av vilka de var och hur de lät. Efteråt var Sven-Erik Magnusson min nya idol. Han sjöng alla de där låtarna som vi vet att han brukar sjunga på ett gig och sedan var jag såld. Så smittande och så dansant och så himla kul att sjunga med i! Vi kan ju alla texterna, eller hur? Precis DET är ett av deras signum, som jag ser det. De är så folkkära att alla i publiken kan sjunga med utan minsta problem. Efter deras Hultsfredsframträdande 1991, så kan nog alla nynna med!

Torparrock

En annan detalj med dokumentären som jag uppskattade var påminnelsen om hur många av mina övriga förebilder inom musiklivet som varit involverade i Sven-Ingvars framgångar! Vi ser glimtar av hur Peter LeMarc sjöng på krogshowen, och får veta hur Björn Ulvaeus och Sven-Erik Magnusson känner varandra.  Då minns jag alla de där senare produktionerna som var och en har så fina låtar att man bara måste spela dem på repeat, igen och igen och igen… En av de låtar jag uppskattat mest av de som producerats efter 1991 är ”Här nere på jorden”. Den har en fin text som jag gillar och den är framför allt väldigt roligt att dansa till.

Här nere på jorden

”-Det är inte så lätt att göra covers på sig själv!” menade Sven-Erik Magnusson i tacktalet vid utdelningen av en Grammy, men ändå är det precis det som ändå lyckas så väl, igen och igen och igen. En av de finaste upplevelserna med att se dokumentären på TV4 nu ikväll var just att två av mina gamla favoritlåtar framfördes i en annan tappning än tidigare. Först var det hela gänget som spelade ”Anita” tillsammans i ett något långsammare, något friare stuk än vad man hittar i vanliga fall. Då gick Frödings text rakt in i hjärtat och minnena radade upp sig i en lång kö!

Anita

Nästa upplevelse med samma dignitet var när Oscar Magnusson kompade på akustisk gitarr och han och Sven-Erik gemensamt framförde en stilla version av ”Två mörka ögon” för att illustrera hur deras röster är perfekta för varandra. I ett av intervjuinslagen menade Oscar Magnusson att han och Sven-Erik har en ömsesidig respekt för varandra och det är ett av skälen till att de har samarbetat så bra. Jag tänkte när jag såg programmet att det var en väldigt fin hyllning de gav varandra där, far och son.

Två mörka ögon

Förutom att sjunga stämningsfullt och fint, så visar Sven-Ingvars också att sånger på värmländska med deras typiska sound faktiskt kan vara ganska ösiga. Man känner framför allt hur deras sanna spelglädje smittar! Bland alla de där gamla favoriterna är det svårt att välja, för alla är kul att tralla med i, men om jag inte hade länkat även till Min gitarr, så skulle jag ångra mig senare…

Min gitarr

Plötsligt blir jag påmind om att det är Niklas Strömstedt som skrivit ”Byns enda blondin”. Till den har jag verkligen ett tydligt minne! Jag träffade min man Anders på en jättestor dansgala i Borlänge hösten 1993 i det som nu är Kupolens köpcentrum. Jag hade blivit inbjuden av min kompis att först äta middag med honom och några vänner till och sedan skulle vi alla åka till den där årligen återkommande Dansgalan. Min vän försökte locka mig med att det ju bland annat var Sven-Ingvars som skulle spela… Men det hör till saken att jag varit där även året innan och DÅ hade det varit extremt tråkigt…hela kvällen. Därför var jag väldigt svårövertalad. Till slut följde jag ändå med och det var nog tur det, om man ser till hur allting sedan utvecklade sig. Där på dansgalan i vimlet av 8000 dansande hittade jag min man Anders och så dansade vi ända fram till sista dansen. Året därpå när vi redan var ett par, åkte vi på Dansgala igen. Även då spelade Sven-Ingvars. Vi förlovade oss mitt på dansgolvet, medan Sven-Ingvars spelade Byns enda blondin.

Byns enda blondin

Mot slutet av dokumentären berättar Sven-Erik Magnusson hur viktigt det varit för honom med det stöd han har fått från sin fru. Han berättar också att han just nu får bromsmediciner för sin cancer. Det är verkligen en lång tid att vara artist med allt vad det innebär! I år blir det alltså 60 år. De sista ögonblicken av dokumentären när Oscar Magnusson påminner om att både Ingvar Karlsson och Sven-Erik alltid har sagt att de tar ett år i taget, så tänker jag att jag har haft tur, som vid så oerhört många tillfällen har dansat till Sven-Ingvars. Varje sådant tillfälle har jag njutit av musiken, av stämningen på det aktuella dansstället och också av den helhetsupplevelse det är att vara på dans till just Sven-Ingvars. Där är hela människan med, både bland oss på dansgolvet och på scenen. Tack för alla fina dansminnen! ❤

Så många mil, så många år

Annonser

Fyrahundrafyrtionionde åseriet- Sven-Ingvars, Så många mil, så många år!

Nu är vi andra kvar ”Här nere på jorden”. Med anledning av Sven-Erik Magnussons död konstaterar jag att dansbandssverige med ens har blivit fattigare… 2 januari 2016 när jag nyss hade sett en dokumentär om Sven-Erik Magnusson och Sven-Ingvars, skrev jag ett blogginlägg med minnen kopplade till dokumentärens innehåll. Här är inlägget i repris:

Åtta mil åkte vi i en långmerca till Älvdalens Folkets Park ifrån det nordligare Särna, jag och delar av en syskonskara. Vi skulle roa oss på dans i parken och jag kan tänka mig att jag hade tjatat mest av alla, eftersom Carola skulle sjunga där och hon var verkligen min stora idol, men jag var för ung för att ha körkort. Efter Carolas uppträdande skulle Sven-Ingvars spela. Men inte var det Carola som blev det bästa med den här  kvällen, utan Sven-Ingvars! Jag dansade hela kvällen och gjorde precis som alla andra, sjöng med… Innan hade jag bara hört dem på radio och hade en ganska vag bild av vilka de var och hur de lät. Efteråt var Sven-Erik Magnusson min nya idol. Han sjöng alla de där låtarna som vi vet att han brukar sjunga på ett gig och sedan var jag såld. Så smittande och så dansant och så himla kul att sjunga med i! Vi kan ju alla texterna, eller hur? Precis DET är ett av deras signum, som jag ser det. De är så folkkära att alla i publiken kan sjunga med utan minsta problem. Efter deras Hultsfredsframträdande 1991, så kan nog alla nynna med!

Torparrock

En annan detalj med dokumentären som jag uppskattade var påminnelsen om hur många av mina övriga förebilder inom musiklivet som varit involverade i Sven-Ingvars framgångar! Vi ser glimtar av hur Peter LeMarc sjöng på krogshowen, och får veta hur Björn Ulvaeus och Sven-Erik Magnusson känner varandra.  Då minns jag alla de där senare produktionerna som var och en har så fina låtar att man bara måste spela dem på repeat, igen och igen och igen… En av de låtar jag uppskattat mest av de som producerats efter 1991 är ”Här nere på jorden”. Den har en fin text som jag gillar och den är framför allt väldigt roligt att dansa till. Det är inte alls osannolikt att jag dansar med mig själv om jag inte har sällskap. Men det händer också att jag drar upp Anders på köksgolvet för en svängom. Det var så vi träffades och det är alltid kul att återkomma till den tiden genom att just dansa.

Här nere på jorden

”-Det är inte så lätt att göra covers på sig själv!” menade Sven-Erik Magnusson i tacktalet vid utdelningen av en Grammy, men ändå är det precis det som ändå lyckas så väl, igen och igen och igen. En av de finaste upplevelserna med att se dokumentären på TV4 nu ikväll var just att två av mina gamla favoritlåtar framfördes i en annan tappning än tidigare. Först var det hela gänget som spelade ”Anita” tillsammans i ett något långsammare, något friare stuk än vad man hittar i vanliga fall. Då gick Frödings text rakt in i hjärtat och minnena radade upp sig i en lång kö!

Anita

Nästa upplevelse med samma dignitet var när Oscar Magnusson kompade på akustisk gitarr och han och Sven-Erik gemensamt framförde en stilla version av ”Två mörka ögon” för att illustrera hur deras röster är perfekta för varandra. I ett av intervjuinslagen menade Oscar Magnusson att han och Sven-Erik har en ömsesidig respekt för varandra och det är ett av skälen till att de har samarbetat så bra. Jag tänkte när jag såg programmet att det var en väldigt fin hyllning de gav varandra där, far och son.

Två mörka ögon

Förutom att sjunga stämningsfullt och fint, så visar Sven-Ingvars också att sånger på värmländska med deras typiska sound faktiskt kan vara ganska ösiga. Man känner framför allt hur deras sanna spelglädje smittar! Bland alla de där gamla favoriterna är det svårt att välja, för alla är kul att tralla med i, men om jag inte hade länkat även till Min gitarr, så skulle jag ångra mig senare…

Min gitarr

Plötsligt blir jag påmind om att det är Niklas Strömstedt som skrivit ”Byns enda blondin”. Till den har jag verkligen ett tydligt minne! Jag träffade min man Anders på en jättestor dansgala i Borlänge hösten 1993 i det som nu är Kupolens köpcentrum. Jag hade blivit inbjuden av min kompis att först äta middag med honom och några vänner till och sedan skulle vi alla åka till den där årligen återkommande Dansgalan. Min vän försökte locka mig med att det ju bland annat var Sven-Ingvars som skulle spela… Men det hör till saken att jag varit där även året innan och DÅ hade det varit extremt tråkigt…hela kvällen. Därför var jag väldigt svårövertalad. Till slut följde jag ändå med och det var nog tur det, om man ser till hur allting sedan utvecklade sig. Där på dansgalan i vimlet av 8000 dansande hittade jag min Anders och så dansade vi ända fram till sista dansen. Året därpå när vi redan var ett par, åkte vi på Dansgala igen. Även då spelade Sven-Ingvars. Vi förlovade oss mitt på dansgolvet, medan Sven-Ingvars spelade Byns enda blondin.

Byns enda blondin

Mot slutet av dokumentären berättar Sven-Erik Magnusson hur viktigt det varit för honom med det stöd han har fått från sin fru. Han berättar också att han just nu får bromsmediciner för sin cancer. Det är verkligen en lång tid att vara artist med allt vad det innebär! I år blir det alltså 60 år. De sista ögonblicken av dokumentären när Oscar Magnusson påminner om att både Ingvar Karlsson och Sven-Erik alltid har sagt att de tar ett år i taget, så tänker jag att jag har haft tur, som vid så oerhört många tillfällen har dansat till Sven-Ingvars. Varje sådant tillfälle har jag njutit av musiken, av stämningen på det aktuella dansstället och också av den helhetsupplevelse det är att vara på dans till just Sven-Ingvars. Där är hela människan med, både bland oss på dansgolvet och på scenen. Tack för alla fina dansminnen! ❤

Så många mil, så många år

Tvåhundraåttioåttonde åseriet- Musikupplägg att samtala om Del 8: Avslutande kommentar till blogginlägg om musik i undervisningen

Spring MelodyI många avseenden är läraryrket fritt på ett sätt som jag alltid har uppskattat. Man har ett stort antal kursplanemål att förhålla sig till, men friheten i upplägget är lämnat till läraren. Ofta har jag därför valt att komplettera andra uttrycksmedel med musikupplevelser, eftersom det finns så många fördelar med det. Undervisningsämnet i mitt fall är SVA, svenska som andraspråk. Mina elever är vuxna, men det kunde lika gärna vara ungdomar i högstadiet eller gymnasieskolan. Genom ett antal blogginlägg har jag visat hur jag kopplar innehållet i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk till musikupplevelser. I #Tvåhundraåttioförsta åseriet kunde du se hur man kan använda musik för att jobba med ord och uttryck med temat VATTEN, i det #Tvåhundraåttioandra åseriet var temat ARBETE OCH VILA, i det #Tvåhundraåttiotredje åseriet var temat SLÄKTSKAP  i det #Tvåhundraåttiofjärde åseriet var temat TVÅSAMHET och i det#Tvåhundraåttiofemte åseriet var temat #KRIG OCH FRED, SVERIGE OCH GUD VET ALLT. Det #Tvåhundraåttiosjätte åseriet satte naturen i fokus i #NATUREN, NATURLIGTVIS! Slutligen kom ett humoristiskt upplägg med fokus på#DANSKAVALJERER VI MINNS. Nu är det dags att knyta ihop säcken!

När jag väljer material för mina elever försöker jag hitta sådant som de kan ha nytta av på olika sätt när de pratar med sina vänner.  Därför är musik något jag självklart plockar in i min undervisning. Mycket av det innehåll som förut var otillgängligt för gemene man, är nu endast ett knapptryck bort och vi kan enkelt konsumera till exempel musik utan att först uppsöka en musikaffär och köpa noter eller inspelningar. Därför har jag tagit tillfället i akt att djupdyka i det stora musikutbudet och koppla samman det i teman, som förslag på innehåll som kan användas i undervisningssammanhang.

bland behöver man tänka på att vara lite extra varsam i sitt val av tema. Undervisar man utlandsfödda kan ett samtal om död och begravning vara ett känsligt samtalsämne, eftersom många kan ha smärtsamma upplevelser av detta, men så länge man går varsamt fram, så kan det samtidigt visa sig vara många saker som är intressant för eleverna att upptäcka inom detta område. I samtal jag haft om död och begravning i olika elevgrupper, har jag märkt att det är väldigt vanligt att man ”tar för givet” att traditioner och rutiner, ritualer och så vidare, är desamma i hela världen. Därför blir samtalen på detta tema väldigt ärliga och nyfikna och elever verkar genuint intresserade av varandras seder och bruk. Det i sin tur leder till att ”språkandet” på lektionen sker i den så kallade zonen för det proximala lärandet (Lev Vygotsky).

Valet av musikstycken är också något jag tänker igenom noga. Oftast väljer jag den version av en sång som blivit mest känd, för att eleverna ska kunna hitta den igen och dra nytta av att de känner till sången, när de vid ett senare tillfälle vill samtala om sången med en svensk vän. Många av mina vuxna elever gärna läser dikter. Vissa av dem är dessutom själva vana vid att uttrycka sig i form av dikter eller poesi. Därför kan en tonsatt svensk dikt passa bättre än man kanske tror. Alla dessa musikstycken har vart och ett sina egna specifika språktrådar att dra i. Ofta när jag jobbar med musik så som jag beskrivit här, har jag endast en stomme av tankar med mig till lektionen. Resten låter jag ske spontant i interaktion med den aktuella elevgruppen. Det är viktigt att ge eleverna tid att själva formulera frågor och funderingar i anslutning till musiken. Det är också spännande att låta det vara en resa i nuet, att gemensamt med sina elever ta sig an ett eller flera musikstycken som är knutna till ett specifikt tema.

I ett av blogginläggen med musiktema pratar jag om hur Sverige alltså har varit ett land som människor har flytt ifrån, eftersom det är en viktig insikt för många av mina elever. Med ett musiktema som handlar om en annan migrationsvåg (när svenskar flyttade till Amerika) i en annan tid än nu, kan språket stärkas och möjliggöra för eleven att sätta ord på sina egna erfarenheter, utan att det blir alltför smärtsamt och verklighetsnära för den enskilda eleven i klassrummet. jag frågar inte om deras upplevelser, utan ger dem möjlighet att kommentera andra migranters erfarenheter (Karl-Oskars och Kristinas ur Utvandrarna/Kristina från Duvemåla). Med teman som handlar om svåra upplevelser måste man förstås ändå alltid vara beredd på att snabbt byta spår till något annat. Efter detta tema kommer det ofta väldigt många insiktsfulla kommentarer med jämförelser mellan elevens hemland och Sverige och jag har tolkat det som att temat är angeläget och intressant för eleverna att arbeta med.

Humor är också en väldigt viktig ingrediens. Men mitt blogginlägg på temat danskavaljerer vi minns, vill jag slå ett slag för de många musikstycken vi hör då och då, som får oss att skratta och må bra av det dråpliga i texten. Vill man i stället hitta ett djupare allvar, så går det alldeles utmärkt till exempel genom att lyssna på musik med naturtema. Jag gav några exempel på det i mitt blogginlägg #natur, naturligtvis.

Eftersom det finns ett sådant oerhört utbud med riktigt bra musik som man kan använda i undervisningssyfte, så tycker jag att man ska slösa med musiken! Väldigt ofta pratar jag med mina utlandsfödda elever om hur lämpligt det är att träna både uttal och intonation med hjälp av musik med svensk text, men det är ju absolut inte det enda skälet. Det kanske viktigaste skälet är att eleven i så fall tar del av en kulturskatt som vi andra redan omfattas av. Att få en liten inblick och hjälp igång med att lyssna på vanlig svensk musik, skapar kanske mersmak? För egen del hoppas jag att jag bidrar till att mina elever genom musiken kan utvecklas både språkligt och på andra sätt. Musik är så mycket mer än enbart en ljudtapet! Därför slår jag ett slag för mer musik i undervisningen. ❤

 

Tvåhundraåttiosjunde åseriet- Musikupplägg att samtala om Del 7: Danskavaljerer vi minns!

I många avseenden är läraryrket fritt på ett sätt som jag alltid har uppskattat. Man har ett stort antal kursplanemål att förhålla sig till, men friheten i upplägget är lämnat till läraren. Ofta har jag därför valt att komplettera andra uttrycksmedel med musikupplevelser, eftersom det finns så många fördelar med det. Undervisningsämnet i mitt fall är SVA, svenska som andraspråk. Mina elever är vuxna, men det kunde lika gärna vara ungdomar i högstadiet eller gymnasieskolan. Genom ett antal blogginlägg vill jag visa hur jag kopplar innehållet i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk till musikupplevelser. Men för att kunna vara abstrakt om hur jag tänker, behöver jag först vara konkret i vad jag gör med eleverna. Därför kommer ett sammanfattande blogginlägg på metaplan sist i raden av musikteman. I #Tvåhundraåttioförsta åseriet kunde du se hur man kan använda musik för att jobba med ord och uttryck med temat VATTEN, i det #Tvåhundraåttioandra åseriet var temat ARBETE OCH VILA, i det #Tvåhundraåttiotredje åseriet var temat SLÄKTSKAP  i det #Tvåhundraåttiofjärde åseriet var temat TVÅSAMHET och i det#Tvåhundraåttiofemte åseriet var temat #KRIG OCH FRED, SVERIGE OCH GUD VET ALLT. Det #Tvåhundraåttiosjätte åseriet satte naturen i fokus i #NATUREN, NATURLIGTVIS! Nu när det snart är dags för alla utedansbanor att fyllas av lyckliga dansanta människor, måste jag slå ett slag för #DANSKAVALJERER VI MINNS

 

 

Spring Melody

 

 

Även för temat #DANSKAVALJERER VI MINNS finns många tänkbara sånger att jobba med, för den som tycker att temat verkar intressant. Som dansant i största allmänhet har jag ju dansat till alla de låtar jag väljer för detta blogginlägg. Den stora poängen med låtarna denna gång är alltså att de handlar om ”män som dansar”… Knäppt tema? Javisst! Men när du stiftat bekantskap med herrarna i gruppen ser du säkert också många användningsområden i ett klassrum… Det är i alla fall min förhoppning. Först ut är Gösta… Men inte vilken Gösta som helst, utan Stadshotellets John Travolta;

john-travolta_Gösta_Gigolo

Ingmar Nordströms med Gösta Gigolo

Man måste förstås passa på att prata en hel del om den svenska dansbandskulturen och förklara att det är många människor i Sverige som på sin fritid gärna tar sig en svängom till musik på något dansställe. Det är säkert också bra att nämna lite om hur själva dansen går till och att det nuförtiden i allmänhet är demokratisk uppbjudning, vilket kanske inte är självklart i elevernas hemländer. Vidare kan det ju vara kul att visa några danssteg… Jag är galen nog att ta några foxtrotsteg eller snurra en sväng i valstakt för att visa, men ännu bättre hade ju varit att bjuda upp en av eleverna. Det får kanske DU göra! 🙂

Innehållsmässigt kan man ju samtala om vad låtarna handlar om och även dela med sig av egna personliga ”dansminnen”, för vi har nog alla varit med om att dansa med personer som vi har synpunkter på… Den där som inte håller takten eller kanske han som kommer direkt ifrån kvällsmjölkningen utan att ha duschat… och förstås de som är ute för att hitta någon att ta med sig hem och därför tar sig en trevare längs ryggen. Tänk att råka ut för en sådan som Knut, som är charmör på heltid och samlar på behåband:

Lasse Berghagen sjunger Flirtige Knut

Kom ihåg att berätta för eleverna hur man egentligen ska uttala ordet ”flirt” på svenska! Annars tror de ju att Lasse Berghagen har rätt uttal på ordet… 🙂 Här kommer nästa charmör, Torsten, och här kan man titta hur publiken dansar och vilken slags tillställning en ”dans” är…

Filmklipp med Lasse Berghagen när han sjunger Torsten Bark

Här kommer en alldeles klockren hörövning i musikalisk tappning… Det är universalgeniet Peter Carlsson från Grycksbo, som skrivit en låt som handlar om en man som heter Tor, som ska dra iväg ut på dans… Låt den spela medan eleverna funderar på vad det egentligen handlar om… Vad är det Tor ska göra? Hur förbereder han sig för detta? Vad har han på sig? Varför är han klädd så? Hur kan man beskriva hans skodon? Vad händer när han kommer fram till dansen? För dig som är musikalisk är det ju kanske idé att också notera alla de många taktarter som Peter Carlsson uppvisar i en och samma musikstycke… Vill man koppla samman detta stycke med något annat, så kan det gå alldeles utmärkt att läsa novellen Sagan om den fule Manfred av Tage Danielsson. Den texten är en parodi på sagan om Askungen och texten har väldigt mycket gemensamt med sången Tors röda skor… Copyright-regler hindrar mig att lägga ut texten, men den finns i boken Sagor för barn över 18 år från 1964 och boken finns på varje bibliotek i hela Sverige… Jag brukar högläsa texten, eftersom det har visat sig vara en bra idé med tanke på de många obekanta orden… Använd texten som komplement till alla de övriga danskavaljererna om det passar dig…

Peter Carlsson och Blå Grodorna med Tors röda skor

 

Tvåhundraåttiosjätte åseriet- Musikupplägg att samtala om Del 6: Naturen, naturligtvis!

I många avseenden är läraryrket fritt på ett sätt som jag alltid har uppskattat. Man har ett stort antal kursplanemål att förhålla sig till, men friheten i upplägget är lämnat till läraren. Ofta har jag därför valt att komplettera andra uttrycksmedel med musikupplevelser, eftersom det finns så många fördelar med det. Undervisningsämnet i mitt fall är SVA, svenska som andraspråk. Mina elever är vuxna, men det kunde lika gärna vara ungdomar i högstadiet eller gymnasieskolan. Genom ett antal blogginlägg vill jag visa hur jag kopplar innehållet i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk till musikupplevelser. Men för att kunna vara abstrakt om hur jag tänker, behöver jag först vara konkret i vad jag gör med eleverna. Därför kommer ett sammanfattande blogginlägg på metaplan sist i raden av musikteman. I #Tvåhundraåttioförsta åseriet kunde du se hur man kan använda musik för att jobba med ord och uttryck med temat VATTEN, i det #Tvåhundraåttioandra åseriet var temat ARBETE OCH VILA, i det #Tvåhundraåttiotredje åseriet var temat SLÄKTSKAP  i det #Tvåhundraåttiofjärde åseriet var temat TVÅSAMHET och i det#Tvåhundraåttiofemte åseriet var temat #KRIG OCH FRED, SVERIGE OCH GUD VET ALLT. Nu har vi kommit fram till #NATUREN, NATURLIGTVIS!

 

 

Spring Melody

 

 

Även för temat #naturen, naturligtvis finns många tänkbara sånger att jobba med, för den som tycker att temat verkar intressant. Faktum är att det inte alltid måste vara texter man hanterar, trots att det är logiskt att tänka så som språklärare. Musik kan fungera utan text, för att skapa en viss stämning som i sin tur leder till att man samtalar eller skriver något om den upplevelse man får av att lyssna på den aktuella musiken. Många sådana musikstycken har titlar som kopplar till naturen och det fina i kråksången är att för en SVA-elev som lyssnar på något utan text, spelar det ingen roll om upphovsmannen/kvinnan inte är svensk… Musikstycken som alltid inspirerat mig, men vid olika tidpunkter i livet är Moldau av Bedrich Smetana, Brusa högre lilla å av Björn J:son Lindh, 1812 av Pjotr Tchaikovsky,  Finlandiasviten av Jean Sibelius, Peer Gynt-sviten av Edvard Grieg samt Antonín Dvoráks Symfoni nr 9 i E-moll, opus 95, även kallad ”From the New World”. Alla dessa musikstycken finns på Spotify och där finns även olika utföranden att välja bland.

Vatten_

Innan jag spelar något instrumentalt musikstycke, brukar jag dels berätta lite om kompositören och om möjligt även om musikstycket. De stycken jag har listat här ovanför, skulle jag kanske presentera med bakgrundsfakta av både geografisk och historisk karaktär. Att missa att Moldau är en flod eller att 1812 är ett viktigt historiskt årtal som påminner om ett slag mellan Ryssland och Frankrike eller att inte förklara att den nya värld som Dvoràk syftar på är Amerika vore synd. Peer Gynt skulle jag koppla till Ibsen och Björn J:son Lindh skulle jag presentera med hjälp av gitarristen Janne Schaffer…

Det är viktigt för mig att välja en uppgift som verkligen passar den elevgrupp jag undervisar, främst svårighetsmässigt, men även på andra sätt. Eleverna uppmanas kanske av mig att samla adjektiv de tycker passar för musikupplevelsen och i ett senare skede använder vi dem för att skapa texter där eleverna får träna sig på kongruensböjning i en beskrivande text om musiken. Det kan också vara så att eleverna har kommit långt i språket och klarar att formulera sig på ganska avancerad svenska. Då kan jag tänka mig att be dem att skriva om den känsla de får av musiklyssningen. Deras texter kan vi ha som utgångspunkt för utveckling av formuleringar med hjälp av skrivprocessövningar. En annan lösning är att man skriver ner alla konkreta ”tankar” man får av att lyssna och i så fall blir det spännande för eleverna att lyssna på vad OLIKA man tänker, trots att man lyssnat på samma musikstycke…Då blir det alltså ett samtal om musiken…

Sven-Bertil Taube sjunger Änglamark

Bland de övriga stycken, där man kan använda sig av texten för att jobba med språket, vill jag framhålla några klassiker som förstås inte går att förbise. Ingen kan hoppa över Ulf Lundells Öppna landskap, om temat är natur och ingen lista med naturtema skulle kännas komplett om vi hade missat Sol, vind och vatten med Ted Gärdestad, eller hur? Så anser jag att det också är med Sjösala vals och Änglamark av Evert Taube, Fjäriln vingad syns på Haga av Carl Michael Bellman, Uti vår hage, en traditionell folkvisa som lämpar sig för samtal om midsommartraditionen att plocka sju sorters blommor att lägga under kudden… 😉

Sju sorters blommor

En annan sång jag vill lyfta fram, för att den är så levnadsglad är Jag spelar för livet av och med Sofia Karlsson. Av den blir jag alltid glad, oavsett sinnesstämning innan Sofia drar igång… :). Tänk vad fantastiskt budskapet är i den sången! Samma sångerska har lyckats väldigt väl med den i allra högsta grad naturinspirerade Julvisa till Finnmarken av Dan Andersson och den finns också på Spotify.

Sofia Karlsson sjunger Jag spelar för livet

Allra sist i raden av vackra naturskildringar i musikalisk form kommer en av mina senare favoriter, nämligen Min kyrka av och med Peter Le Marc. Poängen med den är främst att den har lite av religiöst tema trots att den så tydligt är just det motsatta, eftersom den förespråkar naturen som kyrka… Den skulle på så sätt ha kunnat passa i mitt tidigare tema i det #tvåhundraåttiofemte åseriet, men nu får den vara med här i stället…

Peter Le Marc sjunger Min kyrka

Eftersom det finns ett sådant oerhört utbud med riktigt bra musik som man kan använda i undervisningssyfte, så tycker jag att man ska slösa med musiken! Väldigt ofta pratar jag med mina utlandsfödda elever om hur lämpligt det är att träna både uttal och intonation med hjälp av musik med svensk text, men det är ju absolut inte det enda skälet. Det kanske viktigaste skälet är att eleven i så fall tar del av en kulturskatt som vi andra redan omfattas av. Att få en liten inblick  och hjälp igång med att lyssna på vanlig svensk musik, skapar kanske mersmak? För egen del hoppas jag att jag bidrar till att mina elever genom musiken kan utvecklas både språkligt och på andra sätt.

Tvåhundraåttiofemte åseriet- Musikupplägg att samtala om Del 5: Krig och fred, Sverige och Gud vet allt!

Jag firar nationaldagen 2016 i ett fritt land där jag har yttrandefrihet… genom att skriva ett blogginlägg som handlar om #krig och fred, Sverige och Gud vet allt!

I många avseenden är läraryrket fritt på ett sätt som jag alltid har uppskattat. Man har ett stort antal kursplanemål att förhålla sig till, men friheten i upplägget är lämnat till läraren. Ofta har jag därför valt att komplettera andra uttrycksmedel med musikupplevelser, eftersom det finns så många fördelar med det. Undervisningsämnet i mitt fall är SVA, svenska som andraspråk. Mina elever är vuxna, men det kunde lika gärna vara ungdomar i högstadiet eller gymnasieskolan. Genom ett antal blogginlägg vill jag visa hur jag kopplar innehållet i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk till musikupplevelser. Men för att kunna vara abstrakt om hur jag tänker, behöver jag först vara konkret i vad jag gör med eleverna. Därför kommer ett sammanfattande blogginlägg på metaplan sist i raden av musikteman. I #Tvåhundraåttioförsta åseriet kunde du se hur man kan använda musik för att jobba med ord och uttryck med temat VATTEN, i det #Tvåhundraåttioandra åseriet var temat ARBETE OCH VILA, i det #Tvåhundraåttiotredje åseriet var temat SLÄKTSKAP  i det #Tvåhundraåttiofjärde åseriet var temat TVÅSAMHET och i detta blogginlägg, kommer temat att vara Krig och fred, Sverige och Gud vet allt!

 

 

Spring Melody

 

 

Även för temat #Krig och fred, Sverige och Gud vet allt finns många tänkbara sånger att jobba med, för den som tycker att temat verkar intressant. Vi måste ju börja någonstans, denna 6 juni 2016… Jag väljer medvetet att börja med  Mikael Wiehes album En sång till modet, där hans sång  med samma namn är det första nödvändiga spåret. Den stillsamma valsen har en väldigt tydlig text som utlandsfödda elever behöver ha hört, för att veta att det finns vänner i vårt land. Sången handlar om att kunna göra skillnad, om att kämpa och hoppas och vägra att ge upp. Det finns mycket språkligt innehåll som är viktigt att kunna uttrycka om man kommer ny i vårt land. Därför är sången viktig. På samma album finns den vackra Det här är ditt land.  

”Landet det tillhör dig och mig” (Wiehe)

Här finns alla de ord du vill kunna säga om du vill beskriva landet Sverige. Läs texten med eleverna, visa bilder som visar Höga Kusten, som visar Ale Stenar, Gotlands raukar, rapsfält, svarta tjärnar, stränder, varv och gruvor, skär och kobbar och så vidare. Gör lärandet till ett sinnenas fest med många minnesbilder som du delar med eleverna av platser och miljöer i vårt land, samtidigt som du visar allt det där som är Sverige… i bild…och eleverna kan höra Wiehe i bakgrunden.

Mikael Wiehe sjunger sin egen En sång till modet

Mikael Wiehe sjunger sin egen Det här är ditt land

Med Wiehe i färskt minne är det inte långt till Björn Afzelius, som skrivit många av sånger på temat fred och frihet, och även den kanske mest kända av dem Sång till Friheten. Den känns som en kärlekssång nära nog hela vägen, nästan som Min älskling och Min man, som jag tog upp i #tvåhundraåttiofjärde åseriet. Skillnaden är att här skriver Afzelius inte till en människa, utan till just Friheten. I andraspråksklassrummet är det en av poängerna… Det handlar om läsförståelse… Låt eleverna få tillgång till HELA texten direkt. Be dem läsa igenom den och berätta för dem att de ska fundera över följande fråga: Vilken är mottagaren för sången? Därifrån kan man fundera vidare ganska fritt och det brukar gå bra att få igång ett samtal med eleverna om vad friheten betyder för dem. Jag brukar be dem samtala i mindre grupper och skriva ner några rader om detta som sedan den större gruppen får del av. Man kan bygga vidare på temat utan problem om man vill, antingen till individuella texter eller till djupare betydelse av frihet och gärna även på vilket sätt Sverige som land värnar om individens frihet på olika sätt. Jag syftar t ex på grundlagsskyddade friheter, men också på Sveriges engagemang i internationella sammanhang. Självklart kan man också prata om varifrån inspirationen till Afzelius/Wiehes musik kom från början och hur deras engagemang började. Berätta om modet… Att musikernas engagemang också varit farligt för dem själva, men att de ändå valde modet och friheten! Du bygger som du vill… Lärare har nämligen också en fantastisk frihet i vårt land! ❤

Björn Afzelius och Mikael Wiehe sjunger Sång till friheten

svenska flaggan

Gruppen Kent har i spåret Sverige fångat en del av samtidens största problem, nämligen att klara av att vara generös i svåra tider. Sången kan utgöra startpunkt för ett samtal och även här finns mycket språkligt att dra i, för den som vill förklara och förtydliga. Sången kan hittas och spelas från Spotify, men copyrightregler förhindrar att jag kan lägga spårlänken här. En av de centrala raderna är mer känd än låtens titel:

”Välkommen hit, vem du än är, var du än är!” (Kent)

Många av våra nya elever kommer till Sverige med en aktiv gudstro. Samtidigt har Sverige länge varit ett land som gradvis blivit alltmer sekulariserat. Skolan ska vara ickekonfessionell och kan inte undervisa i enskilda religioners namn. Det är en balansgång vad man kan och vill göra åt det faktum att Gud är störst för vissa i klassrummet, medan andra helt avfärdar Guds existens. Jag hanterar detta svåra ämne med hjälp av just musik och hittills har det gått riktigt bra, eftersom man kan använda musiken som hjälp att förstå. Min naturliga utgångspunkt är musiken från musikalen Kristina från Duvemåla, eftersom den beskriver något jag kan paketera med litteraturens hjälp och förklara med historiska fakta. Jag börjar med historiska fakta och med hur Sverige såg ut i mitten av artonhundratalet. Jag ritar en liten torpstuga på tavlan, pratar om familjen som bor där och förklarar att de måste klara sig på sin lilla jordlott så gott det går.

 

torp_

Jag berättar om samhället som det var då, med kyrkans roll, skolans korta utbildning, unga människors gräns för vuxenlivet som startade när man var betydligt yngre än nuförtiden, senast vid tiden för konfirmationen. Jag berättar om trångboddhet och om stora barnkullar och om vars och ens livsrum i det trånga hushållet. Sedan pratar jag om att många råkade ut för nödåren runt 1867 och att det var andra som inte längre ville ha den pådyvlade gudstron som den svenska kyrkan stod för, utan sökte sig till andra uppfattningar. I Sverige fann de ingen framtid. De valde Amerika…

Frimärke

Sedan pratar jag om hur Sverige alltså har varit ett land som människor har flytt ifrån, eftersom det är en viktig insikt för många av mina elever. Den musik jag spelar för att ge eleverna lite språkbitar att jobba med, är Guldet blev till sand, för att den illustrerar hur det inte alls alltid gick bra för dem som emigrerade och Du måste finnas, för att visa ett exempel på hur Gud kunde vara en central faktor i en vanlig människas liv. (Sångerna kan hittas och spelas från Spotify, men copyrightregler förhindrar att jag kan lägga spårlänken här.) Beroende på om jag har en elevgrupp som läser en gymnasiekurs eller är på mer grundläggande nivå, brukar jag även använda mig av texter från Vilhelm Mobergs Utvandrarna eller visa snuttar ur filmen med samma namn. I vissa elevgrupper har vi sett hela filmen, eftersom eleverna ville det. Sverige och det svenska ska jag skriva ett helt blogginlägg om någon gång, men nu är det dags att gå ut i försommaren och njuta av årets nationaldag, som ju är en ledig dag nuförtiden! Tack för att du läste ända hit! ❤

jordgubbe

Tvåhundraåttiofjärde åseriet- Musikupplägg att samtala om Del 4: Tvåsamhet

I många avseenden är läraryrket fritt på ett sätt som jag alltid har uppskattat. Man har ett stort antal kursplanemål att förhålla sig till, men friheten i upplägget är lämnat till läraren. Ofta har jag därför valt att komplettera andra uttrycksmedel med musikupplevelser, eftersom det finns så många fördelar med det. Undervisningsämnet i mitt fall är SVA, svenska som andraspråk. Mina elever är vuxna, men det kunde lika gärna vara ungdomar i högstadiet eller gymnasieskolan. Genom ett antal blogginlägg vill jag visa hur jag kopplar innehållet i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk till musikupplevelser. Men för att kunna vara abstrakt om hur jag tänker, behöver jag först vara konkret i vad jag gör med eleverna. Därför kommer ett sammanfattande blogginlägg på metaplan sist i raden av musikteman. I #Tvåhundraåttioförsta åseriet kunde du se hur man kan använda musik för att jobba med ord och uttryck med temat VATTEN, i det #Tvåhundraåttioandra åseriet var temat ARBETE OCH VILA, i det #Tvåhundraåttiotredje åseriet var temat SLÄKTSKAP och i detta blogginlägg, kommer temat att vara TVÅSAMHET .

 

 

Spring Melody

 

 

Även för temat tvåsamhet har jag en lång lista på tänkbara sånger att jobba med, för den som tycker att temat verkar intressant. Ibland är det någon annan textförfattare eller en kompositör som gjort sången förut, men jag väljer i allmänhet den sång som blivit mest känd, för att eleverna ska kunna hitta den igen och dra nytta av att de känner till sången, när de vid ett senare tillfälle vill samtala om sången med en svensk vän. Den gamla visskatten är verkligen en guldgruva när det kommer till undervisningssituationer, tycker jag. SÅ många sånger innehåller språkliga finurligheter att dra i! En del vissångare är extra bra på att skriva fyndigt och samtidigt trallvänligt och en som sticker ut på detta sätt, är Stefan Demert, som jag skrivit om redan tidigare i ett annat sammanhang (se #Tvåhundrafyrtioförsta åseriet). Inom temat tvåsamhet vill jag tipsa om två av Demerts sånger som är alldeles utomordentliga för ett SVA-klassrum, nämligen Anna Anaconda och Marknadsvisa. Båda dessa sånger handlar om kärlekspar, men på ett ganska skruvat och humoristiskt vis. I båda fallen är det roliga bland annat framskrivet med hjälp av rim och fyndiga ordval, men som i tidigare teman får man gott om underliggande teman att hantera om man så önskar. Innan jag börjar spela Anna Anaconda, skulle jag i ett andraspråksklassrum berätta för eleverna att jag är ganska rädd för ormar (läs VÄLDIGT rädd!). Sedan skulle jag fråga gruppen om någon kommer ifrån ett land där det finns många farliga ormar och om någon har någon erfarenhet att dela med gruppen. På detta sätt har man satt igång tankeverksamheten och fått med sig gruppen in i aktiviteten. Men när sången väl börjar, så förstår alla att det är humor som gäller…och därifrån är det bara roligt och inte alls otäckt, ens för den som är rädd för ormar… Följ länken nedan och hitta både Marknadsvisa och en lång rad andra roliga sånger.

Länk till Stefan Demerts musik

Anna Anakonda med Jeja Sundström och Stefan Demert

Diskutera med eleverna om stilvalörer och när det passar med det ena eller andra uttrycket… Försök hantera det FYNDIGA i båda sångerna…  Samtala också om ords olika betydelse som när någon är ”blek om snoken” i en sång som handlar om ormar. Samtala om variation i språket och hur viktigt det är att ständigt bygga ut sitt ordförråd.:

Orm ⇔ snok/anakonda/boa/pyton/mamba etc…

Jag skulle sjunga sången Anna Anakonda tillsammans med eleverna en gång rakt igenom…och sedan skulle jag ”bena ut” sångens BETYDELSE. Därefter skulle jag utmana dem att sjunga sången IGEN, men med tanke på HASTIGHETEN i vissa partier så är ju det ganska så svårt…vilket säkert skapar en hel del MUNTERHET i gruppen. Då kan man prata om just uttal och intonation och att det kan vara viktigt att träna upp både uttalet och intonationen så att man blir SNABBARE i sin talade svenska… Anna Anakonda är ett perfekt träningsläger för talhastighet… 🙂

I Marknadsvisa finns massor av rim igen…och dessutom en hel del roliga historiska ord som går att förklara och diskutera. Fundera också på hur vi kallar varandra, hustru och man? Fru och man? Kärring och gubbe? Gumma och gubbe? Hur säger eleverna om sin man/hustru? Vem är ”frugan” och vem är hon gift med? ”Gubben” tror jag…men med kärlek i ordet…;)

OM man nu har börjat i humoränden av det hela, så kan man med fördel jobba en god stund med Peta in en pinne i brasan av och med Mats Rådberg. Där finns oändligt många saker som skulle reta upp en alldeles vanligt jämställd kvinna, vilket ju är hela sångens poäng, samtidigt som just DET kan vara väldigt intressant att samtala om i en kulturellt heterogen grupp. Därför skulle jag börja med att låta sången vara en hörövning, där jag ber eleverna sammanfatta vad sången handlar om. Redan den uppgiften brukar leda till att elever har helt olika uppfattning om vad det är de har hört…och DET leder till en stunds samtal, vilket är vad jag ville uppnå… 🙂

Självklart skulle jag också jobba med betydelsen av ord och uttryck…men främst skulle jag jobba med jämställdhetsperspektivet…

Mats Rådberg sjunger Peta in en pinne i brasan

Tvåsamhet med humor har vi fler exempel på, men jag nöjer mig med dessa tre och går vidare till saknad i stället… Textförfattare har en förkärlek för saknad kopplad till regnigt väder, kan man tro… Så är det i alla fall i både Det regnar i Stockholm med Carola och i Det regnar regnar, med Björn Skifs. Båda dessa sånger lämpar sig för både högläsning och allsång, tycker jag, men dessutom så finns det gott om språkbitar, både vad gäller kärlekstemat och det dåliga vädret. Jobba med texten fras för fras en stund och sjung sedan tillsammans med eleverna.

Carola sjunger Det regnar i Stockholm

Björn Skifs sjunger Det regnar, regnar

Sedan måste jag ju kasta in två skrytiga låtar på slutet… Båda handlar om den helt exklusiva känslan när man har hittat rätt person i livet… Först ut är Min älskling av Evert Taube, vars text är alldeles speciellt underbart vacker, tycker jag. Men varken Evert själv eller sonen Sven-Bertil har fattat att det ska vara en betydligt mer sensuellt framsjungen sång än vad de brukar… Därför blir det Göran Ringboms version, vilket också möjliggör ett samtal med eleverna om den gotländska som skymtar mellan raderna… Lisa Nilssons Min man som är en varm och skön hyllning till en mansperson, går inte heller av för hackor! Den man hon besjunger utgör verkligen ”alltet” för den som sjunger. Båda sångerna är varma och positiva, den första något mer högtidlig än den andra, men de fungerar som exempel på ”kärlekssång” och kan vara utgångspunkt för ett samtal om musik med kärlekstema i elevernas hemländer. Hur låter musiken där? Är det samma musikstil eller någon annan? Be eleven beskriva musikstilen och hur en typisk text skulle vara… Då blir det möjligt för eleven att jämföra med dina två exempel…lika som…eller olika? På vilket sätt olika? Vad är det som är lika? Hur låter musiken? Har du musiken i din telefon? kan du fråga eleven…

röd ros

Göran Ringbom sjunger Evert Taubes sång Min älskling du är som en ros

Lisa Nilsson sjunger Min man

Men ärligt talat så går det ju inte alltid så lysande med tvåsamheten… Och OM man vill fokusera på det, så tipsar jag dels om Helen Sjöholms insjungning av En dag i sänder och slutligen också om Sonja Aldéns fantastiska Du får inte. Dessa båda sånger kan man ha som utgångspunkt för en skrivuppgift, om man först hjälper eleverna igång med att förstå huvuddragen i texten. Låt sedan eleverna fundera på vad som hände ”innan” eller vad de tror kommer att hända när personen som ”får” sångens budskap ska svara…

Helen Sjöholm sjunger En dag i sänder

Sonja Aldén sjunger sin egen Du får inte