När du vill beskriva hur någon eller något är eller ser ut, så behöver du en ordklass som kallas för adjektiv. Om du tittar på filmen får du veta mer om hur ett adjektiv fungerar. Kom ihåg att slå på ljudet! 🙂
Kategoriarkiv: Språk
Tvåhundrafyrtiosjunde åseriet- Att arbeta med texttyper och tidningsartiklar- För dig som studerar svenska som andraspråk
Ett väldigt bra sätt att lära sig ett språk är att göra det genom att läsa tidningen. Tidningsartiklar har många drag gemensamma, men också vissa saker som skiljer dem åt. I de här filmerna kan du lära dig mer om det om du vill! Kom ihåg att slå på ljudet!
Tvåhundrafyrtiosjätte åseriet- Satsdelar- För dig som studerar svenska som andraspråk
När man studerar ett språk kan det vara bra att kunna se språkets system och kanske jämföra det med ett annat språk som man känner till bättre. Här är tre filmer om satsdelar och hur svenska språket kan ses från ett ordklassperspektiv. Kom ihåg att slå på ljudet! 🙂
Tvåhundrafyrtiofemte åseriet- OM vinterord- För dig som studerar svenska som andraspråk
Att lära sig ord är viktigt om man vill kunna kommunicera med andra. I Sverige är det snö i stora delar av landet en vanlig vinter. Därför är det en bra idé att lära sig ord som hör ihop med vintern. Här kommer två filmer på detta tema. En av filmerna handlar om sammansatta ord. Kom ihåg att slå på ljudet! 🙂
Tvåhundrafyrtiofjärde åseriet- Beskrivningar- För dig som tränar svenska som andraspråk!
Om du vill ha tips om vad man kan tänka på när man beskriver, så kommer här tre filmer om det. Kom ihåg att slå på ljudet! 😉
Tvåhundranittonde åseriet- Ibland ser man inte skogen för träden…
Vi arbetade med uttal och betoning en stund idag och det gjorde vi dels med en del påhittade dialoger av olika karaktär, dels med hjälp av rim och ramsor och tungvrickare av traditionellt stuk, som sex laxar i en laxask… En av dessa småtexter vi tog oss an, var en text som handlade om att tallskogen är talrik, samtidigt som den är tallrik… Ser man det sistnämnda ordet i en mening, så tar man kanske för givet att det är enbart är något man lägger maten på när man ska äta…
Det är svårt med svenska ibland! Eller hur? 😉
Tvåhundrasjuttonde åseriet- Om betoning och accenter i svenska språket…
En dag i januari var vi på en trevlig födelsedagsfest där den unge mannen som fyllde år skulle ha körkort och skjutsa min äldsta dotter i sin bil. Dagen till ära hade vi därför inköpt en reservdunk i metall och fyllt den med bensin, för att vi tänkte att är det något han just nu lider brist på, så är det bränsle till den redan inköpta bilen… Att handla bensin är ju en sak och att handla en födelsedagspresent något helt annat! I det här fallet resonerade jag därför med min äldsta dotter i förväg, så att hon verkligen skulle känna att ”det är tanken som räknas!” (med grav accent) Jag ville inte att hon skulle uppfatta min planerade födelsedagspresent som ”fel” eftersom hennes pojkvän förstås är ett självklart centrum för galaxen Vintergatan, inte enbart för henne. Vi tycker också att han är viktig! 🙂 Det förvånade, men gladde mig också, att hon då svarade med akut accent; ”Det är ju TANKEN som räknas, mamma!” Efter det skrattade vi båda åt att ha funnit varandra genom en språklig vits…
I detta fall så är det verkligen inte en BETONING som utgör skillnaden, för i båda fallen, alltså när vi talar om ”en tanke, tanken” och när vi talar om ”en tank, tanken” så BETONAR vi första stavelsen… I stället är det en fråga om ton, accent… Det är orimligt att gemene man har koll på detta om man inte är speciellt intresserad av hur språkliga skillnader tar sig uttryck… Jag stötte för egen del för första gången på accenter när jag studerade franska under gymnasietiden. Före det hade jag aldrig stött på företeelsen. Direkt från Wikipedia, med hänvisning till Olle Engstrand, som kan det mesta inom området kan du själv jämföra några tydliga exempel där just accenten är den avgörande skillnaden. För dig som läser svenska som andraspråk är alltså orden ”identiska” (lika) om du LÄSER dem, men när du hör dem uttalade, så kommer du upptäcka att skillnaden är tydlig och klar. Se här:
| Ord | Betydelse | |
|---|---|---|
| Akut accent | Grav accent | |
| regel | lag, förutsättning | låsanordning |
| tomten | bestämd form av tomt | bestämd form av tomte |
| buren | bestämd form av bur | perfekt particip singular utrum av bära |
| anden | bestämd form av and | bestämd form av ande |
| radar | typ av spaningsutrustning | presens indikativ aktivum av rada |
| normen/norrmän | bestämd form av norm | obestämd form plural av norrman |
| ljuden/juden | bestämd form plural av ljud | bestämd form av jude |
| dragen | bestämd form plural av substantivet drag | perfekt particip singular utrum av dra |
| slutet | bestämd form av slut | perfekt particip singular neutrum av sluta |
| bona | bestämd form plural av substantivet bo | verb som betecknar en städningshandling |
Man kan lite slarvigt säga att de vänstra exemplen alltid börjar ”högre” i tonläge, medan de högra exemplen börjar långt ner i ton, ” i graven”.
Så, finaste artonåring, din tank, alltså tanken du fyller med bensin… är ett exempel på akut accent, medan om tanken syftar på om man tycker eller tänker något, så rör det sig om grav accent…
Nu har vi kommit till slutet ( med akut accent!) av detta blogginlägg… 🙂
Om du vill läsa om liknande företeelser, så kan kanske detta åseri passa dig:
Trehundratrettiofemte åseriet- Är svenskan Melodins språk?
Åseriklipp att titta på!
Jag är ingen youtuber, men för variationens skull, både min och din (!) har jag lagt upp en kanal på YouTube. Ibland är innehållet allmängiltigt, men oftast kommer det att vara presentationer som passar den som studerar svenska som andraspråk på SFI-nivå eller nivån strax efter. Det tar tid att skapa, men trägen vinner! Du kan följa länken till min YouTube-kanal här, men du kan också titta längre ner till vänster i menyn här på bloggen, så ser du om någon av filmerna passar just dig! 🙂
Följ mig på Youtube och se vad jag undervisar om i svenska som andraspråk!
Tvåhundraåttonde åseriet- Min första Youtubevideo… ;)
Någon gång ska vara den första! Eleverna och jag ska snart börja vår termin och temat är vinter… Eftersom jag ville förnya mig lite, så blev det en video om sammansatta vinterord… Kom ihåg att slå på ljudet… Musiken är helt i min smak för den här typen av övning… 🙂
Här är länken till min första video på Youtube:
Etthundrasextioandra åseriet- Hur lååååååååååååååååååååååååååångt kan ett långt ljud vara i svenskan?
Ursäkta, nu hörde inte jag… Kan du vara snäll och repetera vad du sa nyss?
Nästan alltid när jag behöver ställa den frågan i mitt klassrum bland de vuxna eleverna som kämpar med att lära sig svenska som andraspråk, så är problemet att de inte har förstått hur oerhört viktigt det är att låta de långa stavelserna få vara just långa. Att förklara detta för elever brukar också vara svårt. Det är betydligt lättare att visa dem genom att byta bort alla långa vokaler i sitt eget språk. Därför händer det att jag gör precis så… Jag talar i staccato och vips så låter mitt tal på ett annat sätt, inte lika som annars. Detta brukar som regel bli en aha-upplevelse för många av eleverna, eftersom en del av dem känner igen sig. De förstår att de kanske använder alltför korta vokalljud när de hör mig göra det.
Ibland är det fokus på just detta; att träna på långa och korta ljud, men inte bara det, utan även vokalkvalitet och viktiga distinktioner t ex mellan i och y eller mellan e och ä. Vi jobbar med detta fortlöpande förstås, men just imorgon ska vi göra ett mera genomgripande nedslag och låta hela dagen handla om just uttal och intonation. Jag ser fram emot det. Det brukar verkligen vara roligt.
Att ha lagom galna arbetskamrater är alltid roligt… En av mina arbetskamrater och jag skojade häromdagen genom att välja ut en specifik vokal och använda den på alla vokalpositioner. Man kan ju lätt begripa om man t ex sjunger Blinka lilla stjärna med endast vokalen ”i”, men om man dels skiftar till alldeles vanlig tal, inte någon känd barnvisa, utan endast det man hade för avsikt att säga… och om man dessutom väljer Ö… DÖ BLÖR DÖT VÖLDÖGT SVÖRT ÖTT FÖRSTÖ ÖFTÖR BÖRÖ ÖN LÖTÖN STÖND ÖCH DÖSSÖTÖM BLÖR DÖT SVÖRT ÖTT HÖLLÖ KÖNCÖNTRÖTIÖNEN PÖ ÖTT ÖNTÖ TÖPPÖ BÖRT SÖG. YTT YNNYT PRYBLYM BLYR YTT FYRHYLLY SYG YLLVYRLYG, YFTYRSYM DYT LYTYR SY LYJLYGT YCH MYNNYN SYR SY FYL YT.
From a teacher's point of view, some is old and some is new! 