Fourhundred and thirtysixth åsic- London, always safe and secure! #Londonfrossa

IMG_1811I’ve been to London several times and it doesn’t really matter how often I visit this busy city of the world. There are always new things to see. The London fire in 1666 or the Blitz during the second world war are both examples of disasters from the past. Nowadays London may suffer from occasional terror attacks, but just like before London seems to be a city to trust… I always feel safe and secure when I walk the streets of London. I never worry. To me, the people I meet seem just as relaxed, too, as if there wasn’t anything to worry about. I do however notice that the huge trees in the parks do suffer… they seem to be victims of a no longer clean environment. Maybe the smog will win in the end?

To me it seems as is the only serious threat London City may not cope with in the end IS environmental issues. This morning I watched the BBC for a weather forecast, but I also caught a glimpse of the news where a report of recent pollution was in focus. Obviously some parts of London deal with levels above what is recommended.

IMG_1813

When speaking about environment I have noticed that many things here are organised, such as the painted walls outside Royal Festival Hall. The minute before I noticed this ares, that may be a skateboard park, we had walked past a tunnel for pedestrians, right under Waterloo Bridge and I had noticed that there were almost no tags or grafitti on the walls. I guess the authorities have invited the grafitti-painters to share their artistery in a limited area…I enjoyed what I saw! ❤

Fyrahundranittonde åseriet- The same Procedure as Last Year, James!

När jag var liten var det flera av årets helger och traditioner som från år till år var i stort sett identiskt lika. Självklart hade det flera förklaringar, men en av förklaringarna var den koppling till TV som fanns i flera firanden. Under nyårsafton fanns det mycket att ändra på, hit eller dit, men just att se Grevinnan och betjänten, var inte förhandlingsbart i den vänkrets där vi firade nyår. Man la upp planeringen så att det skulle passa med tidpunkten för sändningen, helt enkelt.

Grevinnan och betjänten

Jag kan fortfarande roas av hur James blir allt mer berusad och till slut inte riktigt klarar den svåra uppgiften att skåla med grevinnan och förstås väntar jag med spänning på vilket av varven som innehåller de många karakteristiska kännetecken som utgör det där lilla extra. Han förställer rösten, han dricker ur vasen, han snubblar och svär…Alla vi som tittade läste med i de olika repliker som May Warden och Freddie Frinton yttrar i sina roller som Grevinnan och hennes betjänt. Än idag tycker jag att det har ett stort underhållningsvärde att se sketchen, men det är inte längre lika viktigt att avbryta allting annat för att se den.

Har TV samma makt nu som förr? När jag skrev det Etthundranittioförsta åseriet om TV på julafton, kommenterade jag svenskarnas TV-vanor. Jag tror att vi som grupp var med likriktade förr. I takt med att vi fått tillgång till allt fler TV-kanaler gör vi inte längre samma prioriteringar när vi väljer i programutbudet. När jag var liten så var det självklart i just min vänkrets att välja Grevinnan och betjänten, för att det var den officiella utsändningen av nyårsfirandet.

På samma sätt såg man följaktligen tolvslaget från Skansen, när frusna körsångare, länge under ledning av Gustaf Sjökvist, huttrade sig igenom ”Sverige, Sverige” av Verner von Heidenstam med musik av Vilhelm Stenhammar. Hur långt man vill backa minnet beror ju på, men jag minns Georg Rydeberg och Jarl Kulle från mina nyårsaftnar som barn, när de med stor emfas deklamerade Lord Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan. Kvinnor som Margaretha Kroook och Malena Ernmans har också tagit sig an dikten. Malena Ernman hade under 2015 stått upp för den svages kamp emot den starke och därför kändes hon som en självklar förebild när det gäller att byta bort ”det gamla” mot det nya som år 2016 kunde bidra med. I år är det också en kvinna som fått detta hedersuppdrag, nämligen skådespelerskan Pernilla August.

Som liten minns jag hur man försökte hänga med i diktens inledning. Behöver du tjuvträna? Här är den (källa; wikisource.org/wiki/Nyårsklockan):

Alfred Tennyson.

Nyårsklockan.

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö;
det gamla året lägger sig att dö . . .
Ring själaringning öfver land och vatten!

Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälfvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
och ring in sanningens till oss som famla.

[ 172 ]

Ring våra tankar ut ur sorgens häkten
och ring hugsvalelse till sargad barm.
Ring hatet ut emellan rik och arm
och ring försoning in till jordens släkten.Ring ut hvad dödsdömdt räknar sina dagar
och forngestaltningar af split och kif.
Ring in ett ädlare, ett högre lif
med bättre syften, mera rena lagar.Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
och ring den frusna tiden åter varm.
Ring ut till tystnad diktens gatularm,
men ring till sångarhjärtan skaparglöden.Ring ut den stolthet, som blott räknar anor,
förtalets lömskhet, afundens försåt.
Ring in det rätta på triumfens stråt,
och ring till seger mänsklighetens fanor.

[ 173 ]

Ring, klocka, ring . . . och seklets krankhet vike;
det dagas, släktet fram i styrka går!
Ring ut, ring ut de tusen krigens år,
ring in den tusenåra fredens rike!Ring in den tid, då andarne befrias
ur själfviskhetens sammansnörda band.
Ring mörkrets skuggor bort ur alla land;
ring honom in, den bidade Messias!
1889.

Fyrahundratrettonde åseriet- Den mytomspunna Mata Hari i Coelhos Spionen

En gång för nära tjugo år sedan jobbade jag med en bildlärare som gärna talade om flärd, glitter och glamour. Hon var inte så oseriös som det kanske låter, men hon hade en tydlig förkärlek för bilder och gamla foton som visade dekadenta miljöer och personer från det tidiga nittonhundratalets Paris och Berlin. Ett återkommande motiv på bilderna var den mytomspunna Mata Hari, som levde ett ganska kringflackande liv i Europa före första världskriget. Jag hade vid den tiden endast hört talas om Mata Hari i samband med historielektioner i skolan och hade inte någon bild av personen i fråga.

Vid en födelsedag fick jag som födelsedagskort en bild på Mata Hari av min bildlärarväninna, eftersom hon menade att födelsedagar per definition ska kantas av flärd, glitter och glamour…

#spionen-av-paulo-coelho, #asaoleSedan dess har jag kommit i kontakt med olika faktabeskrivningar om Mata Hari, kommentarer från andra vänner och bekanta om henne och hennes liv, så på sätt och vis har hon hela tiden behållit sin position som en person ur historien som jag känner till av lite olika anledningar. Senaste skälet för min egen del att behålla Mata Haris öde i minnet, är att min ena dotter gärna ser filmer med Greta Garbo i huvudrollen och just Garbo har skildrat Mata Hari på filmduken.

När jag läste att Paulo Coelho tagit sig för med att på sitt vis skildra Mata Hari, såg jag därför verkligen fram emot läsningen. Det kan tilläggas att jag har läst de allra flesta av Coelhos böcker i översättningar till svenska och några av dem på engelska, men aldrig någonsin tyckt att böckerna varit ointressanta eller platta i språket. Tyvärr är det så Spionen, av Paulo Coehlo känns… Platt…

Min bestående känsla är och förblir besvikelse… både för att jag säkert hade höga förväntningar på författaren, eftersom jag läst så många av hans böcker med stor behållning  och för att jag innan jag började läsningen hade en positiv förväntan på denna skildring av Mata Hari. Ändå borde jag ha anat ugglor i mossen redan i prologen, för trots valet att låta prologen skildra den morgon som föregår arkebuseringen av Mata Hari, så grep texten inte tag i mig på det där härliga uppslukande sättet som annars är min erfarenhet av Coelhos böcker. Det kunde varit så mycket mera! Coelhos suggestiva skildringar i andra böcker var som bortblåsta. Hans språk (om än i översättning) var inte lika levnade och målande som jag uppfattar att det brukar vara annars. Jag blev besviken!

Efter att ha läst hela boken tycker jag exakt lika fortfarande, trots att jag då har ägnat nästan tvåhundra sidor åt att tänka och hoppas för både Coelhos och min egen del som läsare:

”Det blir nog bättre längre fram!” 

…men det blir det inte…

Det är sällan jag önskar mig att böcker skulle vara mer omfattande, men denna gång tänker jag mig att Coelhos försök att skriva om Mata Hari kanske hade vunnit på att han hade lagt ut texten något mer och byggt mer på känslor än vad han nu gjorde. Vidare hade Coelho kunnat ägna mer kraft åt litterär gestaltning av Mata Hari och personerna i hennes omgivning. Skildringen av Mata Haris många geografiska förflyttningar, möten med människor och fiktiva brev mellan henne och andra, vår så ytliga att de fick människan Mata Hari och hennes tankar och bevekelsegrunder för hennes handlande att framstå som tråkiga och ointressanta.

Eftersom Coelho redan är ett mycket känt namn, så spelar det förstås ingen roll för honom om en bok i den långa raden inte håller måttet i jämförelse med de andra av hans romaner. Som trogen läsare saknar jag känslan av att totalt svepas med och förtrollas av ännu en bok av Coelho. Nu får jag vänta på nästa bok av författaren och hoppas att Spionen endast var en tillfällig dipp i ett för övrigt intressant författarskap.

En tanke jag fick efter läsningen är att jag ska försöka få tag på någon av de biografier som skrivits om Mata Hari av andra personer, i hopp om att få läsa en text som skildrar Mata Hari från ett sakprosaperspektiv. Det kanske stillar mitt intresse av att förstå henne. Efter Coelhos Spionen är jag ju nämligen fortfarande nyfiken på människan bakom kodnamnet Mata Hari, eftersom Coelhos skildring lämnar så mycket övrigt att önska.

Three hundred and ninety-ninth asic- What happens the day after tomorrow?

#Himmel, #asaoleI wake up in Sweden in Europe, this morning the 9th of November 2016 and we are not yet sure who will be the President of the USA. I myself know for one thing that I am not quite as surprised as I am worried… I am worried from a global point of view! No matter what the Americans themselves put into their choice of a future president, we, the rest of the people have to deal with their choices, too… Negotiations in different global issues where efforts have been made for a better world for next generation will now be on standby for a while if Mr Trump wins the election. Some of them will be considered unnecessary to complete, where others will take a different direction. If that happens, it will be ”a giant step backwards for mankind”, so to speak.

What is even worse, is that some of the global accomplishments are demeaned by Mr Trump and his allies. For a better world, we all need a strong and supportive president of the USA who will guarantee the best not only for the Americans, but for all of us. It is not just an important election for YOU, the American people, but just as much for the rest of the world. To a large extent, WE are the People, too, although we haven’t had a chance to vote! What we have to do now, is actually better said in Swedish. Reluctantly one has to accept the situation the way it is, although surreal or not expected: ”Gilla läget!”

I know that the American Consitution has a built in system that prevents the President to receive too much power and that is a slight relief at this point in time. SO… Until we know the actual result of the election, I keep hoping that after all, every cloud has a silvery lining…

 

Threehundred and ninety-eighth Asic- Trump or not, that’s the question!

The battle between Hillary Clinton and Donald Trump has been one of my favorite soap operas this year. Many people in my own country have been engaged in the American… Why is that? one may ask. I think one of the reasons is that the USA is involved in so many foreign countries worldwide. So many decisions are made in the USA that have an impact on the rest of the world.

We, the people in OTHER countries ”have to” be interested in whether next president will be Mr Donald Trump or Mrs Hillary Clinton, since American politics effect us all… I want the Election Day to end, so we get the answer to the thrilling question: Who will be the President of the United States?

Tomorrow we will know…

Twohundred and fortieth asic- Had The Beatles been the same without George Martin?

george martin_and_beatles_OLÅ

Generally speaking one might assume that producers make an impact far beyond their actual work on a daily basis… I think of famous producers like for instance Stikkan Andersson for ABBA or George Martin for the Beatles. When I heard the other day that George Martin had passed away, I simply thought that such a musician must have been a very important person for the Beatles although we all know that both John Lennon and Paul McCartney specifically are known for being just the same… I can’t help thinking that there might have been other things but musical arrangements that could have lead the Beatles in one direction or the other.

So many of the Beatles’ tunes are very different from all other current music. They were one of a kind and I’m sure you all agree… My listening starting the day when they reported on TV about the murder of John Lennon in NYC in 1980. I hadn’t even heard about the Beatles before that date. A few years earlier I had the same experience with Elvis Presley… I asked: ”who is he?” just like I did with John Lennon…

I started of a constant listening and a year or so later I had a pretty good idea of the music of the Beatles. I had also had a chance to sing-along in school, just like I guess many other youth at that time. My music teacher at school was a devoted Beatles fan who let us all sing the Beatles almost every music lesson… We also watched the movie ”Help!” and I found out more about Indian religion and all of a sudden I knew who Kali was… The very same way I learnt what the French national anthem sounded like…since that’s possible to hear in the end of All you need is love…

All you need is love

I think music is like that always… I learn completely different things but just the music when I listen to music. I also notice that we are all different… I remember when comparing with some of my friends who focused on the tune, the music, I would more likely focus on the lyrics… Having said that I can make a long list of really good Beatles lyrics that all make a difference for everyone who take the time to listen carefully. My music teacher not only shared his favorite tunes by Beatles, but also his knowledge packed in a youth-friendly way… one detail at the time… We listened to ”Julia” while learning that John Lennon’s mother was the motive for this song.

Yellow submarine

Yellow submarine

We listened to Yellow submarine and learnt the word submarine meant ”u-båt” in Swedish… Learning languages through music is such a smart thing to do, really… Every language learner knows that it may be very tricky to know what idioms to translate and use, and what idioms not to use because they don’t make sense in the other language, however sleeping like a log DID… In Swedish a line like ”Sleeping like a log” is ”sova som en stock”. By singing Beatles songs I had found a new and much more fun way of learning, than by reading boring school books… 🙂

Hey_Jude

Hey Jude… starts off in a very kind and cautious way, but musical instruments are added one on top of the other and finally a whole orchestra plays along with Paul McCartney… The chords and the lyrics, the choir and the way Paul uses his imagination to make variations of the tune, makes this song one of my absolut favorites. At the very end they sing their catchy ”da da da da, Hey Jude!” and you just have to join them…

But interestingly enough as time pass I digged deeper into the music of the Beatles. From just listening just to the most common tunes, such as ”She loves you”, ”Help” and a ”I want to hold your hand” I started to listen to other tunes, not that common. I also decided not just to listen to their ”Greatest hits” however at that time, music was more difficult to access than now. No spotify and no iTunes would be possible for us to use… Instead we had to buy the music on EP:s or LP:s and so I bought ”Abbey Road” since I had completely fallen in love with ”Here Comes the Sun”… It’s such a beautiful tune! I bought the LP for that very tune, just as we had to, back then, but being economically wise…I of course listened to all the other songs on that LP and found new favorites among the other tunes as well.

One of the surprising tunes is the 26 seconds long ”Her Majesty”, that is very interesting since it has a point, at least in my opinion… really, what DO we know about the Queen of England…?

Her Majesty

I think there are tunes we need to listen to over and over again, and yet others that we can follow easily right away. With most of the Beatles’ music, they are of the second kind. You don’t just learn the lyrics, but also the catchy melodies and their treasure of songs thus belongs to all of us. Arrangements are more important than one may think…  To conclude this blogpost I’d like to add my assumption that George Martin was one of the most important reasons why the Beatleas actually produced so much music of high quality. I think these young boys needed a person that weren’t just ”one of them” to tell them what to do and how… Am I wrong? Maybe, then so be it… but please allow me to send a thought to the memory of George Martin and thank him for what he did for my many joyful moments when consuming music by the Beatles.

One of the most lovely songs in my opinion, was , as I am told, a kind of answer to the huge impact of ”Bridge Over Troubled Water” by Paul Simon… The Beatles wanted to prove that they were still the best:

Let it Be

At Skavlan the other day, the famous pianist Lang Lang was asked to perform something by Beatles to honor George Martin. He played Blackbird. I enjoyed his version very much and thought about what impact the Beatles still have.

Twohundred and thirty-third Asic- London, always safe and secure!

I’ve been to London several times and it doesn’t really matter how often I visit this busy city of the world. There are always new things to see. The London fire in 1666 or the Blitz during the second world war are both examples of disasters from the past. Nowadays London may suffer from occasional terror attacks, but just like before London seems to be a city to trust… I always feel safe and secure when I walk the streets of London. I never worry. To me, the people I meet seem just as relaxed, too, as if there wasn’t anything to worry about. I do however notice that the huge trees in the parks do suffer… they seem to be victims of a no longer clean environment. Maybe the smog will win in the end?

IMG_1811

To me it seems as is the only serious threat London City may not cope with in the end IS environmental issues. This morning I watched the BBC for a weather forecast, but I also caught a glimpse of the news where a report of recent pollution was in focus. Obviously some parts of London deal with levels above what is recommended.

IMG_1813

When speaking about environment I have noticed that many things here are organised, such as the painted walls outside Royal Festival Hall. The minute before I noticed this ares, that may be a skateboard park, we had walked past a tunnel for pedestrians, right under Waterloo Bridge and I had noticed that there were almost no tags or grafitti on the walls. I guess the authorities have invited the grafitti-painters to share their artistery in a limited area…I enjoyed what I saw! ❤