Tvåhundratrettonde åseriet- Läromedel eller egenskapande, det är frågan!

De snart 25 år jag varit lärare har jag ständigt återkommit till frågan om jag ska kunna hitta det jag söker i en befintlig lärobok eller inte. Nästa minst lika intressanta fråga är om min skola i så fall kommer ha ekonomisk möjlighet att köpa in det där läromedlet där jag hittade det jag sökte. Med min egen erfarenhet som grund kan jag ett kvarts sekel senare konstatera att jag i väldigt många fall plockar ihop delar av andras lösningar och i de glapp som uppstår så skapar jag själv. De två videolänkar jag har lagt ut idag på min nystartade videokanal, är båda resultatet av egna tankar om vad som borde stå i beskrivningar av texttyper, men det finns också läromedel som tar upp samma tema, där jag hittar delar av det jag vill ge eleverna inom detta arbetsområde. Titta gärna på länkarna om du vill. Den första är översiktlig i schematisk form och den andra är en text jag skrivit som exempel på artikel, men med förklaringar till artikelns delar.

Tidningsartiklar och deras benämningar

Bra att veta om tidningar och tidningstexter

 

 

 

Sjätte åseriet- En rektors balansgång på slak lina

Skolan styrs av en pedagogisk ledare som samtidigt ska vara chef. Ibland är dessa båda roller i konflikt med varandra. Att vara den där pedagogiska ledaren, förutsätter att man är uppdaterad på nya strömningar i skolvärlden och håller sig à jour med skolverket som huvudman, att man kan driva skolutveckling i personalgruppen och bland eleverna och att man inser att uppdraget har tydliga ramar och mål. Det förutsätter att man kan lyssna in personalgruppen och att man kan tillvarata det entreprenörskap som finns i de flesta lärares interna utvecklingsarbete. Alla har idéer om utveckling och ambitioner att förbättra sin verksamhet. Ledarens roll är att samla de där goda tankarna, bygga på dem och uppmuntra till en lyhördhet och samsyn lärare emellan. Ledarens roll är också att få eleverna att känna att deras skola har hög kvalitet, att man kan komma till skolledaren och lärarna med sina frågor och funderingar, men kanske viktigast av allt, blir ledarens uppgift att förankra styrdokumenten så att skolan genomsyras av dem och bidrar till en positiv andra på skolan. Skolan är målstyrd och verksamheten har tydligt uppställda mål. En skola där styrdokumenten inte förankrats bland lärare och elever tappar styrfart. Om skolans rektor är engagerad och initierad, brinner för sin uppgift och tycker att utmaningen är en positiv krydda i vardagen, så tror jag att andra entusiasmeras och dras med i engagemanget.

Att vara chef är ett annat slags uppdrag. Det innebär dels en hög grad av administrativ skicklighet. Vidare bör en chef klara av att driva igenom även obekväma beslut, vara skicklig i konflikthantering, förstå att man har det yttersta ansvaret för skolans verksamhet och dess budget. Chefen fördelar medel till olika ansvarsområden, där intressegrupper kan ha synpunkter och därför måste chefen också vara rakryggad och stå stark även när det snålblåser. Chefen har också ett personalansvar i ett vidare perspektiv, ska sätta löner och följa upp och utvärdera verksamheten. Chefen är skolans officiella ansikte utåt och behöver ha en hög grad av professionalitet grundad på kunskap. Många rektorer har en fast förankring i båda dessa roller och gör ett fantastiskt arbete. Andra är fast förankrade i den ena av de två rollerna. Det märks i verksamheten på deras skolor. Ge rektor möjlighet att utveckla sig inom den roll som upplevs som svårast av den aktuella rektorn!