Tvåhundrafemtionde åseriet- Verb och hur de fungerar- För dig som studerar svenska som andraspråk

Verb är en viktig ordklass som talar om vad som händer eller vad någon gör. Här kan du se två filmer som handlar om verb. Kom ihåg att slå på ljudet! 🙂

Tvåhundrafyrtionionde åseriet- Tempus och hur det fungerar- För dig som läser svenska som andraspråk

Här kan du hitta en film som förklarar på ett enkelt sätt hur tempussystemen fungerar i svenskan. Kom ihåg att slå på ljudet! 🙂

Tvåhundrafyrtioåttonde åseriet- Adjektivet- För dig som studerar svenska som andraspråk

När du vill beskriva hur någon eller något är eller ser ut, så behöver du en ordklass som kallas för adjektiv. Om du tittar på filmen får du veta mer om hur ett adjektiv fungerar. Kom ihåg att slå på ljudet! 🙂

Tvåhundrafyrtiosjunde åseriet- Att arbeta med texttyper och tidningsartiklar- För dig som studerar svenska som andraspråk

Ett väldigt bra sätt att lära sig ett språk är att göra det genom att läsa tidningen. Tidningsartiklar har många drag gemensamma, men också vissa saker som skiljer dem åt. I de här filmerna kan du lära dig mer om det om du vill! Kom ihåg att slå på ljudet!

 

Tvåhundrafyrtiosjätte åseriet- Satsdelar- För dig som studerar svenska som andraspråk

När man studerar ett språk kan det vara bra att kunna se språkets system och kanske jämföra det med ett annat språk som man känner till bättre. Här är tre filmer om satsdelar och hur svenska språket kan ses från ett ordklassperspektiv. Kom ihåg att slå på ljudet! 🙂

Tvåhundrafyrtiofemte åseriet- OM vinterord- För dig som studerar svenska som andraspråk

Att lära sig ord är viktigt om man vill kunna kommunicera med andra. I Sverige är det snö i stora delar av landet en vanlig vinter. Därför är det en bra idé att lära sig ord som hör ihop med vintern. Här kommer två filmer på detta tema. En av filmerna handlar om sammansatta ord. Kom ihåg att slå på ljudet! 🙂

Tvåhundrafyrtiotredje åseriet- Substantiv är namn på ting…

Min YouTube-kanal lever ett liv för sig själv, men här kopplar jag ihop tre av filmerna med bloggen, genom att publicera dem här också. Det är tre småfilmer som beskriver ordklassen SUBSTANTIV, steg för steg. Lär dig mer om ordklassen och dess roll i svenska språket.

Tvåhundratjugofjärde åseriet- Trettontusen! :)

Idag hände det! Räkneverket för hur många visningar den här bloggen har haft, tickade idag över på fantastiska  (13000) trettontusen.   Det känns helt oroligt att det gått så bra för bloggen. Jag känner djup tacksamhet över att så många har läst. Det känns väldigt upplyftande!

Min blogg tillkom för att jag tyckte att det kunde vara bra om lärare själva uttrycker sina tankar om skolvardagen. Det var i samband med att valrörelsen tog fart på våren år 2014. Det fanns många aktörer som tyckte till om skolan och då tänkte jag att en röst som inte hördes så tydligt var lärarens…

Efter valrörelsen rullade skrivandet vidare, bortom läraryrket och in på andra områden, men fortfarande är det i min skolvardag som jag hämtar mest inspiration och skrivlust. Om jag hade levt på gåspennans tid, så hade jag säkert gjort som så många före mig, skrivit för skrivbordslådan, i en liten skrivbok med tummade blad. Att någon vill läsa det jag skrivit känns som en oerhört lyx!

Tack!

rödatulpanerattfiramedolå

Tvåhundratjugonde åseriet- Lärarens roll, en katalysator i lärandet

Min ambition är att jobba med ständiga förbättringar i min undervisning, både i innehåll och utformning och då utgår jag alltid ifrån den grupp jag för tillfället är lärare för. För mig passar begreppet #mindfulness på min upplevelse av hur jag och mina elever är i nuet… Att vara lärare är för mig i väldigt stor utsträckning en fråga om att vara katalysator i en lärandeprocess. Eller kan vi kanske kalla det för en lärandets förlängda arm?

Eleverna ska känna att de får tillgång till den undervisning just de behöver för att nå kursmålen. Att hjälpa eleverna på deras egen nivå är svårt alldeles i början, innan jag fått kläm på vad som är deras styrkor och vad de behöver repetera eller få mer undervisning om. Därför brukar jag göra några diagnoser vid kursstart. Dessutom brukar jag be eleverna skriva en längre text. Den texten rättar jag mycket noggrant språkligt och kommenterar innehållsligt, så att eleven får feedback både på innehåll och form samtidigt. Det är viktigt för motivationen för vissa elever, att kunna visa dem någonstans mitt i kursen att de har nått mycket längre ”nu” än ”då” vid kursens inledning. Därför gör jag också en bedömning utifrån betygskriterierna som jag sparar för egen del, för att lättare kunna stämma av elevens gradvisa framsteg i kursen senare.

Min respons på elevens skrivna svenska vid kursstarten har även en avdramatiserande effekt för dem som var oroliga inför kursens kunskapskrav eller eventuellt kände oro inför att möta just mig som lärare i kursen. Tysta och blyga elever brukar också vinna på den här skrivuppgiften, eftersom den ger dem en möjlighet att visa sina språkkunskaper i skrift i stället för muntligt. Oavsett kvaliteten på elevtexten, så brukar jag vinnlägga mig om att kommentera den på ett sätt som är upplyftande och stöttande och de tillkortakommanden jag hittar, försöker jag visa tydliga lösningar för, så att det blir ett konstruktivt lärtillfälle. På det sättet ser eleven tydligt dels vad som var bra i den egna texten men också vad som kan förbättras. På köpet vet jag att eleven också fått en första uppfattning om hur jag brukar arbeta med inlämnade texter.

Vad gäller kunskapsnivån har jag efter detta överblick i min grupp, både på individuell- och på gruppnivå. Därefter kommer det något svårare arbetet med att anpassa kursen för var och en, samtidigt som man gör samordningsvinster på gruppnivå… Genom min överblick vet jag vad vi kan hoppa över på gruppnivå och vad enskilda elever kan behöva individuell undervisning om. Den här terminen har jag börjat samla på inspelningar av sådant kunskapsinnehåll som kan vara lika, oavsett vilken grupp det är. Filmerna finns på på Youtube, #åseriklipp.

Elever måste få förklaringar och förtydliganden om de behöver det och då kan det ibland vara bättre med målgruppsanpassade genomgångar i klassrummet, än självstudier med hjälp av filmer på Youtube. Varje elev är unik och jag tror att det är viktigt att vi finns där för alla, också för dem som ännu inte är redo att sköta allt sitt lärande via internet. Så länge jag har elever som inte kan eller inte har råd med den utrustning som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen online, fortsätter jag därför att undervisa i klassrummet och för mig personligen är alltså filmerna på Youtube ett komplement till klassrumsundervisningen, inte tvärtom. 

pennväss

I ett kvarts sekel har jag varit lärare. Vad länge det lät! Ett kvarts sekel! Vilken tur att det inte KÄNNS som så länge… Att jag har lång lärarerfarenhet innebär till exempel att jag oftast kan svara på elevers frågor direkt i klassrummet utan att uppleva att det är obekvämt. Det innebär också att jag har släppt väldigt mycket av den prestige jag hade i början och kan ta mig an varje ny lektion med tanken att det inte är så farligt om något inte blir som jag hade tänkt från början. Jag har också lärt mig en massa fina strategier för att hantera problem av olika slag. Sådana strategier kräver träning och tålamod och slipas med åren… Till er som började er yrkesbana i förrgår skickar jag därför tanken:

Håll ut! Det blir bara lättare för varje år som går! 🙂