Inför just denna sommar har jag i vanlig ordning en trave böcker jag både vill läsa och känner att jag ”borde” läsa. Ändå känns det inte som något tvång… Det känns som ett nöje som jag har framför mig, något jag kan börja med imorgon kväll… Först ska jag nämligen jobba min sista arbetsdag innan det blir sommarlov… 🙂

Det är verkligen längesedan jag blev bokslukare… Litteraturen var inte speciellt djuplodande i början och dessutom hade jag någon slags tävling mot mig själv. Jag antecknade böckernas titlar i min dagbok, en sådan där dagbok med ett litet lås, som var väldigt enkelt att dyrka upp med ett gem…och tur var väl DET, eftersom nyckeln var så liten och så lätt att tappa bort…

Innan jag gav upp och fortsatte vidare mot Allersböckerna och annan kiosklitteratur hade jag enligt de där anteckningarna i den lättuppdyrkade dagboken läst 39 Kittyböcker. Det är märkligt hur länge man orkar med att läsa en bok där man redan på första sidan får veta vem som är skurken och vem som är den goda… 🙂

Det fanns en period i tonåren då jag för längesedan hade slutat med den så kallade ”slukarlitteraturen” men ÄNDÅ läste böcker på ett sätt som ändå måste anses passa in i samma typ av bokslukande… Jag läste ”systematiskt”. Det kunde till exempel yttra sig i att jag läste en viss författares böcker så länge jag orkade, t ex Björn-Erik Höijers självbiografiska serie om Martin, eller Åke Wassings liknande självbiografi som börjar med Dödgrävarens pojke, eller Linnéa Fjällstedts böcker Hungerpesten och Missgärningen. Jag lånade alla böcker jag kom över, både på biblioteket och av vänner och släktingar. Därför läste jag till exempel Bernhard Nordhs ”I Marsfjällets skugga” för att den råkade stå i farfars bokhylla när vi var där på besök… Att snara en ripa…lärde jag mig att ”förstå” genom den boken…men också hur kallt det kunde vara i Västerbotten på vintern och hur utsatt livet var för en fattig barnfamilj i ett litet pörte. Böckerna blev en del av mitt liv och det har aldrig varit betungande att vara en läsande person. Det har i stället varit en ständig källa till både kunskap och glädje, något jag vet att jag delar med andra läsande personer. Man blir allmänbildad och får god språkförståelse.

På somrarna läser jag mer än under terminstid. Dels läser jag populärvetenskap, som t ex En kortfattad historik över nästan allting av Bill Bryson, dels läser jag romaner. När jag läser lever jag mig in i boken och kan gå och fundera på hur det är för karaktärerna i boken och även bli nyfiken på de platser som en viss bok skildrar. Jag tar i så fall reda på fakta, lär mig med både om platsen och om författaren… Jag är nog en kunskapstörstande människa… Jag tycker OM att kunna och veta saker… Det är intressant och ger mig mycket!

Inför just denna sommar har jag i vanlig ordning en trave böcker jag både vill läsa och känner att jag ”borde” läsa. Ändå känns det inte som något tvång… Det känns som ett nöje som jag har framför mig, något jag kan börja med imorgon kväll… Först ska jag nämligen jobba min sista arbetsdag innan det blir sommarlov… 🙂