Tvåhundranittioåttonde åseriet: Turist i USA- Miami- Sinnena samlar sommarminnen för vintern!

Vart man går här i Miami så hör man spanska talas och eftersom jag har läst franska men inte spanska, så blir det spännande att anstränga sig att försöka förstå ”ändå”… Det är väldigt intressant för mig som språklärare att göra den där ansträngningen! I allmänhet har jag hittills kunnat förstå samtalsämnen och ibland hela konversationer, men jag skulle inte kunna yttra speciellt mycket på spanska tyvärr. Vad som ändå blev så övertydligt var hur stor andel av människorna här som verkligen talar spanska. Var och varannan, nämligen! Vissa av de restauranger vi har besökt ägs av kubaner i exil och har helt spansktalande personal. De yngre som talar en brytningsfri engelska kan tänkas vara andra generationens invandrare.  Många av de äldre har säkert i stor utsträckning lyckats klara sig utan att lära sig engelska, eftersom hela stadsdelar här i Miami till övervägande del bebos av spansktalande. Kommer man in i en butik eller till en restaurang så hälsas man på båda språken, ungefär som man blir om man är i de tvåspråkiga delarna av Canada (säger de som varit där). Ur högtalare i både butiker och restauranger på hela South Beach spelas musik där man sjunger på spanska. Det är sällan man hör engelska. Jag tycker att latinorytmer är härligt och skulle gärna dansa med om jag bara kunde! Vilken tur att The Wolfsonian Museum har en danskurs på golvet i entréhallen! 🙂

Danskurs i skriftlig form

Danskurs i skriftlig form

Under ett besök i Little Havana fylldes mina sinnen på ett ytterst oväntat sätt för min egen del! Doften av cigarr och smaken av kubanskt kaffe, parat med åsynen av en bild av Ernest Hemingway på en vägg i cigarrbutiken! Till Key West valde vi att inte åka denna gång… men innan jag for hit läste jag ”Och solen har sin gång” för att få ett exempel på Hemingways isbergsteknik… Kul att hitta honom, även om det var en reproduktion på en vägg…

Cigarrtillverkning i Little Havana, Miami

Cigarrtillverkning i Little Havana, Miami

Bild av Ernest Hemingway

Bild av Ernest Hemingway

I kvarteret fanns även den så kallade dominoparken där de äldre kubanerna brukar samlas för att prata politik, under täckmanteln av ett parti domino.

Dominoparken

Dominoparken

Ett annat sinne som ständigt är uppkopplat i Miami är smaksinnet och för den delen även luktsinnet. Det finns ett helt otroligt utbud av maträtter och ändå är det enkelheten jag till slut faller för. Även om jag gärna provar både det ena och det andra, så måste jag ibland ”vila mig” i bekanta smaker som ställer allting på noll igen. Så är det till exempel med ägg och spenat med lite frukt till. Att det är fräscht och gott är en nödvändighet om man ska klara sig i längden som turist.

 

Scrambled eggs

Scrambled eggs

Platser i Miami som jag inte har besökt denna gång, men gärna kommer åter för att upptäcka är Coral Gables och Coconut Grove. Men det är ju härligt att jag har en anledning att komma tillbaka nu när det snart är dags att dra vidare mot Kalifornien. Mitt finaste minne från Miami är när jag en lång stund låg och flöt i Atlanten i den gassande solen. Hela den stunden njöt jag till fullo av nuet och därför vet jag att jag mitt i vintern kommer att kunna återkalla känslan från den stunden…och hämta energi i minnet.

 

Fötter

Om du vill läsa fler blogginlägg som handlar om mina reseminnen från USA, så kan du hitta en förteckning över dem här:

Trehundraartonde åseriet: Turist i USA- 23 Bloggposter med erfarenheter från kända turistmål i Florida, Kalifornien och Pennsylvania!

 

Tvåhundranittiosjunde åseriet: Turist i USA- Regn och åska i Miami!

rain-on-window (1)

I en storstad är det egentligen inte svårt att hitta saker att göra även om vädret inte är vad man hade tänkt sig… Men som turist i en stad man aldrig tidigare besökt, så som det är för mig i Miami, medger jag att det är nedslående att regnet strilar i en envis ström på fönstret, ibland avbrutet av ett ihärdigare spöregn eller en åskskur…

Will Smith med ”The Rain”

Vi visste redan innan vi åkte att det skulle kunna bli regnigt:

 

#Väderprognos Miami

#Väderprognos Miami

Med facit i hand visade det sig dock att SMHI:s långtidsprognos inte stämde fullt ut. Den första dagen var en helt fantastiskt solig och fin dag ända fram till kvällskvisten, då ett omfattande åskväder drog in. Jag stod under tak utanför en butik när regnet vräkte ner och människor sprang för att ta skydd under tak. Några lite mer coola personer satt kvar under uteserveringens tak och fikade glatt vidare. Just de personerna intresserade mig… Jag hade för tillfället just ringt upp min amerikanske vän för att berätta för honom hur vår första dag här i landet varit, när första blixten och åsksmällen kom, med all kraft. Alla runt mig där jag stod och jag också förstås, skrek till ”SHIT!!! OOOOOOOOOOO!!!!” och jag ropade i telefonen; ”Är du kvar???!!!” och fick svaret, ”JAG är kvar, men frågan är ju om du är kvar…!!!” följt av ett skratt. Sedan kom nyckeln till de där fortfarande coola personerna på uteserveringen… Tydligen brukar den här typen av åska inte vara mer än en kvart eller en halvtimme och så var det faktiskt också. När jag avslutat telefonsamtalet fördrev jag tiden med att samtala med ett amerikanskt par, som sökt skydd mot regnet under samma tak som jag. Dessa menade att om vi nu var i Florida för första gången så borde vi åka till Orlando för att uppleva Disney World. De blev förvånade när jag förklarade att vi medvetet valt bort detta, för att i stället göra andra saker. Idag på morgonen var det mulet och blåste rejält. I den starka vinden kom vi på att en tur på stranden kunde vara fin!

Vägen ner till stranden

Vägen ner till stranden

Badvakterna i standbyläge

Badvakterna i standbyläge

Stranden i Miami Beach

Stranden i Miami Beach

Belöningen kom direkt i form av ett antal fåglar som fångade fisk med sina artspecifika metoder. Roligast var att se hur pelikanen dök!

En pelikan fångar fisk vid Miami Beach

Många andra mindre fåglar kämpade med att hitta något att äta bland det som spolades upp av vågorna.

Liten fisk som spolats upp på stranden

Liten fisk som spolats upp på stranden

Förutom allt äckelpäckel som fanns uppspolat, hittade jag även en ros… Härligt! ❤

En uppspolad ros på stranden

En uppspolad ros på stranden

Vi har haft ett par fina dagar utan det där regnet…där vi hunnit göra sådant som går väl ihop med utflykter och sol och bad, men idag återkom regnet med besked. Det formligen vräkte ned och gatubrunnarnas kapacitet räckte inte till TROTS att det var öppningar som liknade jättegap under trottoarerna överallt (gallerförsedda, lyckligtvis, annars hade man väl trillat i…). Eftersom jag hade tillgång till ovanstående väderprognos redan hemma i Sverige, hade jag inköpt billigast tänkbara paraplyer på IKEA (räddaren i nöden!!!) och idag använde vi dem… på väg mot Wolfsonian Museum.

Mitchell Wolfson Jr

Mitchell Wolfson Jr

Det var en härlig oas för kultursjälar, mitt i hjärtat av det kommersiella South Beach, Miami. För tillfället hade de en väldigt fin utställning om Kuba.

Plansch från Wolfsonian

Plansch från Wolfsonian

Jag såg många foton och konstblad, främst teckningar eller akvareller, som kunde stämma på Evert Taubes ”Flickan i Havanna”, men jag valde en flicka i mängden, för att hon kändes passande för denna min association medan jag gick genom utställningen.

#Flickan i Havanna

#Flickan i Havanna

Den fasta utställningen handlar om formgivning, men också om hur konsten påverkats av sin samtid till exempel vad gäller motiv förstås, men även i uppdragsgivares val eller bortval av specifika konstföremål. Det fanns allt mellan himmel och jord där, från lustiga skåp och maskiner till udda hatthyllor eller stolar… En tamburmajor som lyckligtvis fått plats på museum i stället för i en mörk hall…

Tamburmajor, Wolfsonian

Tamburmajor, Wolfsonian

Många av inredningsdetaljerna som inte alls var ”konst” passade verkligen in där också, som fikabordet i cafeterian, där jag avnjöt en espresso och gruvade mig för regnet jag snart skulle ut i på nytt…

Mosaikbord på Wolfsonian

Mosaikbord på Wolfsonian

 

Om du vill läsa fler blogginlägg som handlar om mina reseminnen från USA, så kan du hitta en förteckning över dem här:

Trehundraartonde åseriet: Turist i USA- 23 Bloggposter med erfarenheter från kända turistmål i Florida, Kalifornien och Pennsylvania!

 

Tvåhundranittiosjätte åseriet- Turist i USA- Miami Beach, sol, bad och flip-flops i massor!

 

Colorful Flip Flops Vector Set

 

Vart man går på Miami Beach ser man lättklädda människor i allsköns kreationer. Det finns ingen dress code, men ändå är den där, på ett sublimt sätt under ytan… För män gäller att man bör vara vältränad och gärna visa upp sin tatuerade överkropp och för kvinnor är det välsittande baddräkter eller minimala bikinis som gäller i första hand. Man bör helst ha en bikini från något av de stora märkena, gå omkring i ett par flip-flops av märket Havaianas och helst ska man ju också ha solglasögon som alla andra kan beundra och känna igen på både modellen och det exklusiva märket…

Sällan har jag befunnit mig på ett mer märkescentrerat ställe… Allt går ut på märken och produktplaceringar. De sportbilar och eleganta nypolerade större stadsjeeepar som cruisar runt har förare som gillar housemusik eller R&B och gärna spelar för alla oss andra…

Bilar!

Men bortsett från allt detta exklusiva som är ovant för mig, är det inte så mycket som skiljer Miami Beach ifrån andra turistställen i Europa. Det finns turistfällor i varje gsathörn och krogarna har inkastare som delar ut flygblad. På stränderna ropar de visserligen inte det klassiska ”Fanta Cola Bira” …utan en mer sofistikerad blandning, ”Margaritha, Pina Colada, Mojito”…men idén är densamma, att få turisterna att handla…

På kvällstid övergår modet till att omfattas av turister som bytt om till kvällen och ett stort antal ”locals” som fortfarande iklädda bikinis går raka spåret från stranden till krogen där dagen övergår i natt. Redan på eftermiddagen övergår strandlivet i krogliv och vissa krogar har öppet dygnet runt. Som en naturlig följd av det ser man många människor som inte mår så bra. För egen del hoppas jag att det blir rätt person som vinner presidentvalet…

Om du vill läsa fler blogginlägg som handlar om mina reseminnen från USA, så kan du hitta en förteckning över dem här: 

http://wp.me/p4uFqc-Ov

Tvåhundranittiofemte åseriet- Turist i USA- Everglades: Toby är ingen prins!

Att åka in i Everglades påminde litegrann om att befinna sig i de låglänta delarna av de svenska fjällen, med den skillnaden att man inte hade de vackra fjälltopparna i fjärran att vila ögonen på. I stället var det sawgrass såggräs, så långt ögat nådde. Jag hade fått uppfattningen att det skulle lukta av vattnet, att man skulle känna det som att man åkte omkring i ett avloppsdike ungefär, men trots att det verkligen var vatten och gräs eller vass i alla riktningar, kändes inte någon unken lukt därifrån. Det är det som är poängen med såggräset förstod jag senare. Det är som ett reningsverk för Everglades.

#everglades

#everglades

 

#everglades

#everglades

Men plötsligt skrek min dotter till och pekade in i ett buskage. Guiden stannade svävaren och slog av motorn och bekräftade att det var en alligator där. Det blir säkert ett minne för livet för dottern att hon faktiskt lyckades se en, trots att informationen inför turen var att vi nog troligtvis inte skulle få syn på någon, eftersom det dels hade varit väldigt varmt i veckor, dels var deras parningsperiod just nu…

Alligatorspaning i Everglades

Alligatorspaning i Everglades

Förra gången hela familjen besökte USA var vi på ett ZOO i New Jersey där de hade fantastiskt många djur som vi normalt inte hittar i svenska djurparker. I en del av parken fanns även ett akvarium där man kunde se just alligatorer, ormar och andra reptiler. Jag har stor respekt för reptiler (läs: är rädd för…), men ville inte att mina barn skulle märka det, så vi gick alla in i byggnaden med akvariet. Barnen och andra vuxna i vårt sällskap gick längre in, till ormarna och alligatorerna, medan jag stannade innanför dörren där det fanns en display med modeller av vissa av djuren. Längst till höger i displayen satt en padda som var kanske 25cm hög. Den hade vackert mönstrad rygg och var kanske av keramik eller något och WOAW….SHIT!!!! Den hoppade…. En mikrosekund senare stod jag i solgasset på gårdsplanen utanför och skakade, trots den fuktiga värmen och solgasset.

Igår när alligatorturen var över erbjöds vi en show där alligatorerna enligt uppgift skulle brottas med sin ägare… Det hela var ett jippo redan från början, så OK… Jag hade ändå inte tänkt klappa djuren, så när vi uppmanades att gå högre upp på läktaren kändes det helt OK för mig 🙂

#alligatorshow i Everglades

#alligatorshow i Everglades

Plötsligt plockar showmannen upp en enorm padda och håller den i famnen. Båda döttrarna ropade ”Åh, mamma, kolla en groda!” och jag väste till dem: SCHHHHHHHHHHHHH!  Om han märker att jag inte tycker om grodor så väljer han säkert ut mig för att klappa den där!!!!”Paddan var mindre än den i New Jersey hade varit, men den här var ju FRI! Det var ju helt säkert så att den hade samma hoppkraft som alla andra grodor och paddor jag träffat på…

#grodshow i Everglades

#grodshow i Everglades

Jag hade i alla fall rätt i min hypotes, men den här gången slapp jag vara i blickpunkten… En kvinna på andra raden, uppmanades att kyssa paddan, för att undersöka om den skulle bli en prins… Vid det laget hade showmannen dragit ut paddans ben och visat hur långa de var…berättat att den heter Toby och att den har en väldigt lång tunga… Vi fick se HUR lång tungan var, eftersom den åt en insekt som var placerad på hörnet av den där träplattan som syns på bilden… Kvinnan på andra raden kysste grodan…och Toby var ingen prins… Det ANTE mig!!! 😦

Om du vill läsa fler inlägg om olika resmål i USA, så hittar du en förteckning med dem här: 

Trehundraartonde åseriet- Turist i USA: 23 Bloggposter med erfarenheter från kända turistmål i Florida, Kalifornien och Pennsylvania!

Turist i USA- Musikminnen och Monterey Bay Aquarium

”It was a morning in May, on a beach outside Monterey… She walked alone in the sand, had her shoes in her hand, let her mind go astray… He was a Santa Cruz boy, held his head up with pride and joy. He was riding the surf to where the sea meets the turf and every wave was his toy” (från sången Angelica and Ramone)

Vi var tre tjejer som satt i ett flickrum och spelade kassettband och sjöng med… Det var Björn Skifs som framförde en Secret Service-låt som heter Angelica and Ramone och det var en jättefin sång, tyckte vi… Så som det var på den tiden, hände det ju att man hade spelat in kassettbandet, så att inte riktigt hela låten kom med på första sidan… Musiken tystnade mitt i en låt för att kassettbandet tog slut där… Precis så var det med det kassettband vi brukade lyssna på och sjunga till just den här låten… Vad hände då? Vi sjöng vidare en halv strof utan Björn Skifs…varje gång…för att vi ständigt glömde bort att bandet tog slut just DÄR och för att vi kunde låten så väl att det gick av bara farten att sjunga vidare, utan att fästa avseende vid sådana petitesser som tekniska missöden…

Hursomhelst… Monterey… Redan då, på sjuttiotalet, undrade jag var den platsen låg… Jag kunde inte alla orden i låten, men lärde mig uttala dem genom att sjunga med. Namnen på platser kunde man väl googla, tänker du? Nja… Nu är ju jag lite ÄLDRE än själva Google… I mitt fall blev det så att jag fick slå upp platsnamnet i en atlas och för att klara av att hitta platsen, behövde jag förstå det där systemet med både siffror och bokstäver som man vanligtvis hittar i ett register i en atlas;  s 162 F3, t ex. Det var ju inte så svårt när man fick kläm på det, men i dagens läge kan säkert inte alla skolelever DET, men i stället kan de utan minsta problem hitta en liten stad i västra USA på fem sekunder, alltså snabbare än vad man hittar en nål i en höstack…Google, denna vän i nöden… Monterey är en liten stad som ligger vid Stilla havskusten i Kalifornien, USA. Enligt Google (2016) finns där ca 28 000 invånare, med en befolkningstäthet på 1290 invånare per kvadratkilometer. I min hemstad är vi sjutton invånare per kvadratkilometer och håller till på en yta som är femtiofyra gånger större än den som man delar på i Monterey…

Kvällsbild från Monterey Bay Aquarium

Men skillnaden i yta och befolkningstäthet är inte det viktigaste för mig vid mitt förestående besök i Monterey. Betydligt mer intressant är stadens akvarium, där ett stort antal sjölevande däggdjur och fiskar finns representerade. Med den fantastiska placeringen alldeles vid havet, får man redan innan man går in i byggnaden en maritim känsla. Monterey Bay Aquarium är det tionde största akvariet i sitt slag i världen. De bedriver forskning på plats och har en mängd olika program på gång för att bevara sällsynta arter och deras möjlighet att klara sig i naturliga miljöer. De förklarar sitt arbete och engagemang genom denna video:

Om Monterey Bay Aquarium

Det blir intressant att uppdatera denna bloggpost senare i sommar när jag har varit på plats i Monterey och sett akvariet med egna ögon, men så länge nöjer jag mig med att glädja mig i förväg! Förutom just Monterey, kommer jag att skriva om vanliga turistorter som Miami, San Francisco, Los Angeles och Philadelphia och självfallet även om övriga turistmål som vi passerar på vår resa. Följ min blogg i sommar, där jag delar mina intryck från resan med dig. För mig är bloggen som en form av dagbok, men i efterhand, när jag kommer hem, skriver jag säkert om andra reflektioner jag fått under resan. Håll till godo! 🙂

#Turist i USA, #asaole