Vart man går här i Miami så hör man spanska talas och eftersom jag har läst franska men inte spanska, så blir det spännande att anstränga sig att försöka förstå ”ändå”… Det är väldigt intressant för mig som språklärare att göra den där ansträngningen! I allmänhet har jag hittills kunnat förstå samtalsämnen och ibland hela konversationer, men jag skulle inte kunna yttra speciellt mycket på spanska tyvärr. Vad som ändå blev så övertydligt var hur stor andel av människorna här som verkligen talar spanska. Var och varannan, nämligen! Vissa av de restauranger vi har besökt ägs av kubaner i exil och har helt spansktalande personal. De yngre som talar en brytningsfri engelska kan tänkas vara andra generationens invandrare.  Många av de äldre har säkert i stor utsträckning lyckats klara sig utan att lära sig engelska, eftersom hela stadsdelar här i Miami till övervägande del bebos av spansktalande. Kommer man in i en butik eller till en restaurang så hälsas man på båda språken, ungefär som man blir om man är i de tvåspråkiga delarna av Canada (säger de som varit där). Ur högtalare i både butiker och restauranger på hela South Beach spelas musik där man sjunger på spanska. Det är sällan man hör engelska. Jag tycker att latinorytmer är härligt och skulle gärna dansa med om jag bara kunde! Vilken tur att The Wolfsonian Museum har en danskurs på golvet i entréhallen! 🙂

Danskurs i skriftlig form

Under ett besök i Little Havana fylldes mina sinnen på ett ytterst oväntat sätt för min egen del! Doften av cigarr och smaken av kubanskt kaffe, parat med åsynen av en bild av Ernest Hemingway på en vägg i cigarrbutiken! Till Key West valde vi att inte åka denna gång… men innan jag for hit läste jag ”Och solen har sin gång” för att få ett exempel på Hemingways isbergsteknik… Kul att hitta honom, även om det var en reproduktion på en vägg…

Cigarrtillverkning i Little Havana, Miami

Bild av Ernest Hemingway

I kvarteret fanns även den så kallade dominoparken där de äldre kubanerna brukar samlas för att prata politik, under täckmanteln av ett parti domino.

Dominoparken

Ett annat sinne som ständigt är uppkopplat i Miami är smaksinnet och för den delen även luktsinnet. Det finns ett helt otroligt utbud av maträtter och ändå är det enkelheten jag till slut faller för. Även om jag gärna provar både det ena och det andra, så måste jag ibland ”vila mig” i bekanta smaker som ställer allting på noll igen. Så är det till exempel med ägg och spenat med lite frukt till. Att det är fräscht och gott är en nödvändighet om man ska klara sig i längden som turist.

Scrambled eggs

Platser i Miami som jag inte har besökt denna gång, men gärna kommer åter för att upptäcka är Coral Gables och Coconut Grove. Men det är ju härligt att jag har en anledning att komma tillbaka nu när det snart är dags att dra vidare mot Kalifornien. Mitt finaste minne från Miami är när jag en lång stund låg och flöt i Atlanten i den gassande solen. Hela den stunden njöt jag till fullo av nuet och därför vet jag att jag mitt i vintern kommer att kunna återkalla känslan från den stunden…och hämta energi i minnet.

Om du vill läsa fler blogginlägg som handlar om mina reseminnen från USA, så kan du hitta en förteckning över dem här:

Trehundraartonde åseriet: Turist i USA- 23 Bloggposter med erfarenheter från kända turistmål i Florida, Kalifornien och Pennsylvania!