Etikettarkiv: Helhet

by

Fyrahundraåttionionde åseriet- Med temaarbete i klassrummet kan man skapa dragspel…

Att uttrycka åsikter och tankar och idéer är något som mina vuxna utlandsfödda elever som regel är ovana vid från de skolsystem de gått i som barn. Min erfarenhet är att de behöver träna sig på att ”tycka och tänka”. Att jobba gruppvis stimulerar eleven att uttrycka sin mening och förklara för de andra i gruppen hur hen menar. Samtidigt ges eleven möjlighet att stämma av sin egen åsikt eller tanke mot de andras och argumentera för sin egen ståndpunkt. I den språkliga förhandlingen om betydelser, skapas den språkutveckling som vi alla arbetar för tillsammans. Jag brukar mingla runt i klassrummet och göra små nedslag här och där om någon behöver stöd i språket, men också för att förklara, förtydliga eller förundras över de samtal jag på detta sätt får ta del av. Vilken förmån! ❤

I undervisningssituationen trycker jag på hur viktigt det är att alla ges möjlighet att tala, ge sin syn på saken, bli lyssnade på. Jag pratar öppet med eleverna om att samtalen på gruppnivå är vägen till ett bättre språk samtidigt som samtalen är målet… Det är ett mål i sig att kunna uttrycka sig muntligt på sitt nya språk… Men alla elever är individer. Den som kanske har en talängslan eller inte är van att samtala i grupp, ska bedömas för sin muntliga aktivitet, precis som den som är självsäker och gärna lägger ut texten. Det är en grannlaga uppgift att hitta talsituationer som inte skrämmer och som samtidigt har potential för den som vill visa sig på styva linan inför sin lärare. Det hinner bli många olika samtal under en kurs, men varje samtal är en ny chans att tala… Att ha skiftande teman för dessa samtal är viktigt för att i möjligaste mån se till att åtminstone något ämne passar en viss elev, så att hen kan visa mig vad hen klarar av muntligt.

En jämförelse av något slag, brukar kunna leda till samtal där många kommer till tals. Det kan vara en jämförelse mellan hur bostäderna ser ut här eller i hemlandet eller kanske hur man reser här eller i hemlandet. Men det kan också vara en jämförelse mellan två texttyper, kanske en artikel och en novell eller mellan ett formellt brev och ett informellt. Vid jämförelser är uppgiftsinstruktionen alltid viktig. Eleven behöver veta vad som ska göras. Är detta klart formulerat så kan man jämföra snart sagt vad som helst. Men nuförtiden är det inte endast det skrivna ordet som anses vara en text. När vi läser styrdokumenten från Skolverket ingår även så kallade multimodala texter, vilket kan vara det som sägs i en film eller det vi kan se i en display online. I klassrummet pratar vi om de många olika texter som elever möter i vårt samhälle.

 

”Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom olika medier”

Källa: Skolverket, ur syftet för GRNSVA 2

När elever ska skriva en jämförande text, så är det också viktigt hur uppgiften är formulerad. Även här handlar det om att möjliggöra för elever att visa sin bästa nivå. För någon är det att visa mig ett E, men för någon annan kan det vara att visa mig ett A. Min uppgift blir att skapa möjlighet för båda dessa elever att visa sin bästa nivå.

Att jämföra en skriven novell med en filmatisering av densamma, kan ge elever med olika förutsättningar möjlighet att visa sina kunskaper. I SVT:s öppna arkiv finns många sådana filmer, till exempel denna, som jag och eleverna just nu gett oss i kast med:

POTATISHANDLAREN av Lars Molin

Det finns en poäng med att hämta filmer från just SVT:s öppna arkiv. Det möjliggör för även den elev som kanske inte har tillgång till TV eller olika kommersiella kanaler att se filmen många gånger. Texten och filmen kan läsas och ses många gånger och jämförelsen kan eleven lägga ner mycket eller litet tid på. Det bestämmer eleven själv…

Dragspelet… skapar jag genom att ge tre olika uppgifter att välja på, men detta är inte i sig det jag menar med dragspel… Dragspelet är snarare för mig en fråga om att ge elever möjligheter att bidra på sin egen bästa nivå och dragspelet blir då de individuella och ytterst personliga lösningar jag får in på en och samma uppgift…

Om uppgiften är att jämföra, så är det viktigt att visa att man kan just jämföra. Det första uppgiftsalternativet är avskalat och innebär i princip endast att eleven visar själva jämförelsen. Men för den som vill passa på att visa mig något mer, så brukar jag skapa ytterligare två uppgifter, en som är styrd och en som är väldigt fri.  Den styrda uppgiften innehåller tydliga instruktioner och ofta handfasta tips om hur och vad man ska göra… Den sista uppgiften är medvetet opreciserad och lämnar mycket till eleven själv:

”Skriv en så nyanserad jämförelse som möjligt, på ett sätt som du finner lämpligt och dela dina egna tankar om novellen och filmen på ett sätt som blir både smidigt och tydligt för läsaren. ” (OLÅ, 2017).

Genom att skriva så, har jag inte styrt, utan snarare lämnat över ansvaret till dem av mina elever som vill visa mig vad de kan. De kan skriva en avancerad text med många finesser där de språkligt visar både djup och bredd om de så önskar, men de kan också snegla på de två tidigare uppgifterna och skriva en ordinär text som jag skulle anse vara godkänd. Det fina i kråksången är att många elever trivs med den där friheten att själva skapa sin text. De skriver fritt från sitt eget huvud, med egna lösningar på en allmänt hållen frågeställning och det blir en vinna-vinna-situation för både dem och mig, eftersom det ger en mer nyanserad spridning av elevtexternas kvalitet än vid hårt styrda uppgifter. I bedömningen är det därför ofta lättare för mig att skilja agnarna från vetet än när uppgiften är hårt styrd… Den som kan sin sak kan visa det både med tekniker, lexikalt och grammatiskt. Att läsa den typen av fritt skapad text på ett tema som en hel grupp har gemensamt, är alltid lika spännande. Det är bland annat därför jag trivs så bra med mitt yrke! Nya texter från nya infallsvinklar berikar mig varje dag. ❤

 

by

Sjuttioåttonde åseriet- Veckans teman knyts ihop mot slutet!

När jag undervisar försöker jag söka efter helheter framför delar. Begriplighet är viktigt för både mig och mina elever. Men när jag gör ett val mellan enkelt och begripligt, så väljer jag det senare. Jag ägnar mig åt att hjälpa elever att förstå, hellre än att från början ha väldigt lätta texter att arbeta med.

För mig är det rimligt att anta att en elev som studerar svenska som andraspråk behöver utmaningar i språket för att det ska förbli intressant. Utmaningarna måste angå eleven, handla om sådant som eleven rimligtvis kan ha en åsikt om. Den gångna veckan är ett bra exempel på detta. Vi inledde veckan med att elevernas startuppgift för måndagen var att reflektera i loggboken om hur deras helgläxa hade gått. De hade fått i uppgift att intervjua en person om vad hen ansåg var ”typiskt svenskt”. Som alltid när man ställer den typen av frågor, så måste man vara medveten om att det handlar om människors uppfattning om företeelsen och att det förstås inte finns rätt eller fel. Att varje elev får möjlighet att redovisa vad hen har kommit fram till i den här typen av läxa är viktigt, dels för att hen får träna sin talade svenska,  men också för att var och en av eleverna behöver förstå att det inte finns ett svar som är det enda rätta svaret. Elevernas upplevelser av ”typiskt svenskt” redovisades först gruppvis för att ytterligare språkträna medan ord och uttryck var färska. Sedan satt eleverna mitt emot varandra två och två för att parvis samtala, alla samtidigt om just vad som är ”typiskt svenskt”. De var placerade som runt ett långbord och efter tre minuter fick de flytta ett steg åt vänster allihopa. Med ny kompis, fortsatte samma övning, tre gånger till. Vid återsamlingen Efteråt, när vi alla pratade i klassrummet, var en allmän reflektion bland eleverna att de upptäckt att var och en av kamraterna hade kommit med helt olika svar på frågan om vad som är typiskt svenskt.

Tisdagen ägnade vi åt ”skillnader mellan talspråk och skriftspråk”. Elevernas egna reflektioner i loggboken varje morgon är viktiga eftersom det förbereder dem på att sätta ord på sina tankar och uttrycka sina åsikter, vilket är ett mål i kursen. När vi sedan såg ett avsnitt av Fredrik Lindströms ”Värsta språket” på samma tema, så fick eleverna möjlighet att spegla sina egna tankar mot det som programmet tog upp. Efter det så jobbade vi med samma form av ”speed dating” som dagen före, men syftet denna gång var att eleverna skulle diskutera olika aspekter av talspråk och skriftspråk två och två. Att se de där skillnaderna blir lättare om man har fått input med tydliga exempel på skillnader. Vi har tidigare under hösten arbetat med reduktioner i språket. Det gjorde vi med anledning av att Erik Ullenhag besökte VBU. Under sitt anförande sa han nämligen ”småss” i stället för som oss, vilket dessutom borde ha varit ”som vi”. Den typen av reduktioner gör vi alla, men det är svårare för en andraspråksinlärare att höra vad det egentligen heter när reduktionerna är många.

Under onsdagen fortsatte vi med ”skillnader mellan manligt och kvinnligt språk”, även nu med start i egen loggbok, fortsättning med input från Värsta språket, speedating och sedan en gemensam samling i klassrummet där vi jämförde våra olika kulturbakgrunders syn på skillnader. Idag, slutligen, så jobbade vi med språklig inferens, vad man kan läsa mellan raderna i en text. De texter vi jobbade med var fyra dikter av Karin Boye, som vi först benade ut språkligt, därefter på en mer analyserande nivå. Slutligen fick eleverna möjlighet att själva analysera en femte dikt. Denna dikt heter Havet.

Havet

Salt, bittersalt
är havet, och klart och kallt.
På djupet multnar mycket,
men havet renar allt.
Vilt, rovdjursvilt
är bränningens glittrande språng,
men ingen människas tankar
är höga som havets sång.
Starkt, evigt och starkt
är vågornas väldiga tåg,
och stark av det eviga havet
var mjuk förgänglig våg.
Så ge ditt liv åt havet.
Det kräver blod av sin man,
men sist, djupt i det djupa,
får ingen en vila som han.

 

Källa: http://www.karinboye.se/verk/dikter/dikter/havet.shtml

Efter elevens analys av dikten, bad jag dem skriva en egen reflektion över temat ”HAVET” och fick in massor av spännande tankar och idéer.

På söndag flyger jag över  havet till USA för att följa en amerikansk lärares vardag. Tänk när Karl-Oskar och Kristina reste till Amerika…Havet är stort och mäktigt, men det sammanbinder människor och skapar en helhet. Helheten är det nödvändiga perspektivet inför framtiden, tror jag.

by

Tionde åseriet-Det viktigaste är här, nu och helhetstänk

”Att göra världen begriplig” har länge varit ett av mina motton. Det var det redan innan mitt huvudämne var svenska som andraspråk. Mitt huvudkoncept är helhet framför delar, här framför där, nu framför då. Det viktigaste är alltså här, nu och helhetstänk. Jag berättar för eleverna, klipper ihop ett koncept från många olika håll, textsnuttar, filmer, tidningsklipp, material ur läroböcker, inlånade människor som har något att säga i något ämne… Eleverna har ofta andra sätt att tänka och andra sätt att lösa uppgifter än de som jag själv har tänkt ut. Dessa nya, andra sätt tar jag med mig till en annan gång.

Cummins talar om vikten av att ägna sig åt kontextualisering i arbetet med andraspråkseleverna. Cummins menar att de behöver en koppling till sina tidigare erfarenheter, men också att arbetssättet och de metoder man använder är viktiga i sammanhanget (i Hyltenstam och Lindberg 2004:545). Jag har tagit stort intryck av hans idéer och märker att det passar både mig och mina elever.

Målmedvetenhet och litteracitet genomsyrar hela konceptet och elevens talade och skrivna svenska används i ett verklighetsbaserat och ämnesövergripande sammanhang där elevinflytandet är stort. Att jag som lärare älskar mitt jobb, hoppas jag förstås att man kan läsa mellan raderna!

Hyltenstam. K & Lindberg.I.(2004).Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.