Tvåhundraåttioandra åseriet- Musikupplägg att samtala om Del 2: Arbete och vila

I många avseenden är läraryrket fritt på ett sätt som jag alltid har uppskattat. Man har ett stort antal kursplanemål att förhålla sig till, men friheten i upplägget är lämnat till läraren. Ofta har jag därför valt att komplettera andra uttrycksmedel med musikupplevelser, eftersom det finns så många fördelar med det. Undervisningsämnet i mitt fall är SVA, svenska som andraspråk. Mina elever är vuxna, men det kunde lika gärna vara ungdomar i högstadiet eller gymnasieskolan. Genom ett antal blogginlägg vill jag visa hur jag kopplar innehållet i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk till musikupplevelser. Men för att kunna vara abstrakt om hur jag tänker, behöver jag först vara konkret i vad jag gör med eleverna. Därför kommer ett sammanfattande blogginlägg på metaplan sist i raden av musikteman. I #Tvåhundraåttioförsta åseriet kunde du se hur man kan använda musik för att jobba med ord och uttryck med temat VATTEN. I detta blogginlägg, kommer temat att vara #ARBETE OCH VILA.

 

 

Spring Melody

 

När jag väljer material för mina elever försöker jag hitta sådant som de kan ha nytta av på olika sätt när de pratar med andra. Mina elever, som ju har svenska som andraspråk, ska dels kunna samla språklig information och kulturella erfarenheter i skolan hos mig, dels ha möjlighet att dra paralleller till någon erfarenhet. Är man vuxenstuderande har man ofta en yrkesbakgrund och då har man också en uppfattning av spänningsfältet mellan arbete och ledighet. Därför har jag valt detta tema.

Det finns gott om intalade humoristiska klipp att tillgå på internet. Många av dem går att använda till hörövningar och språksamtal med elever i skolan. Mitt exempel här, är när Lena Nymans rollfigur uppsöker en sportaffär och där träffar innehavaren, spelad av Gösta Ekman. Det handlar om sportutrustning, men på ett raljerande sätt och här brukar jag förklara det språkliga innehållet, men sedan brukar jag i första hand analysera främst Lena Nymans uttal av svenskan. För en andraspråkselev finns det många uttalsdetaljer att notera, främst bland vokalerna, men även vad gäller slanguttryck och faktiskt också en del uttryck som inte längre är moderna. Jag skulle dock inte stanna speciellt LÄNGE vid just det här klippet. Det är bara en start på temat ledighet…med kommentaren att många människor roar sig med att sporta på sin fritid…

I sportaffären

Nästa klipp i raden är en känd gammal dänga med Owe Törnkvist, nämligen Dagny. Här har man möjlighet att dels jobba med kulturella företeelser som fika, vad är det? Men man kan också jobba med något så udda som uttal och stavning av ng-ljudet, eftersom Dagny innehåller ett ng-ljud. För många andraspråkselever är det svårt att förstå principen för speciellt stavningen av ng-ljudet. Därför är det bra att visa dem med tydliga exempel, som man uttalar medvetet tydligt. Man vinner också på att jämföra med något ord där det är snarlik stavning, men inte samma uttal. Till exempel Dagny och dagning, när det dagas, när morgonen kommer. Man skulle uttala g- i Dagny som ng, medan man uttalar g i dagning som ett g-ljud. Men mest använder jag ju denna sång därför att det finns mycket annat som går jättebra att artikulera, där det KRYLLAR av R och andra svåruttalade ljud i svenskan. Törnkvist sjunger dessutom tydligt och klart och det gör att sången kan vara underlag för ett samtal om vad det verkligen handlar om i sången. Alltså, sjung med och prata om vad det handlar om…

Dagny

Jag är av åsikten att man ska försöka variera sig så  mycket som möjligt även om det man gör, skenbart är samma sak, nämligen använder musik i undervisningen. Ingen elev, men heller inte jag som lärare, vill jobba med samma aktivitet varje gång det förekommer musiklyssning i klassrummet. Därför är det oerhört viktigt att hitta nya ingångar till det man gör. För nästa sång, Byns enda blondin, är det återigen möjligt att prata om dialekter, så som det var med I Sportaffären. Men här handlar det om Värmländska. Jag brukar använda en karta och titta på den för att visa var Värmland ligger i förhållande till oss. Det finns rika möjligheter att prata om typiska särdrag i Sven-Erik Magnussons dialekt jämfört dels med området där jag och eleverna är, dels med någon slags rikssvenska. Men förutom dialekttråden att dra i, kan man med fördel samtala om Posten och olika ord och uttryck kopplade därtill, till exempel , brev, frimärke, kuvert, brevbärare, lantbrevbärare, brevvän och så alla de där orden som finns i låten och som handlar om ett helt vanligt liv som postis… Där finns metaforer, men också vanliga glosor, som vykort…”en faktura från nån som blir blåst”…”postbil”…”en postorderförskottsavi som är stämplad i Borås, ett paket till lilla Jenny och en tipsvinst till Edins och så veckans vackra kärleksbrev till byns enda blondin…” Sven-Ingvars finns både på Spotify och YouTube, men är svåra att länka till på grund av copyrightregler. Kan du lösa problemet med det, så kan du jobba med låten. I annat fall får du ta ledigt en stund…

Ledighet, som vi alla så väl behöver, kan man placera in i ett historiskt perspektiv, med Helgdagskväll i Timmerkojan av Dan Andersson.  Det finns väldigt många och också kända versioner av den här visan, men jag väljer allra helst dalkarlen Peter Carlsson för hans version kan jag använda till ytterligare en dialektanalys. Men sedan skulle ju jag, som jobbar i just Ludvika kommun, självklart prata om Dan Andersson för att han kommer från en del av vår kommun. Jag skulle nog också prata om att Dan Andersson som tonåring reste på egen hand till Amerika för att för familjens räkning rekognosera inför en eventuell emigration dit. Så många ensamkommande flyktingbarn har det gemensamt med Dan Andersson, att de alltför tidigt tvingas ta vuxenansvar… Inte skulle jag släppa taget om Helgdagskvällen utan att nämna något om det där de gör i timmerkojan och hur det gick till i timmerskogen förr, speciellt här i Bergslagen där man körde timmer både för virkets skull och som bränsle i hyttor i trakten. Den efterlängtade ledigheten, efter veckans slit, skulle på så sätt få sin inramning.

Helgdagskväll i Timmerkojan

 Nutidsmänniskans slit påminner inte så mycket om hur det var för Brogren och de andra i timmerkojan, men känslan av att äntligen vara ledig och få lön känner vi igen. Det är då man unnar sig! Man är Kung för en dag! Med Magnus Ugglas dialekt kan man räkna in även nyare företeelser som Lena Nyman ovan inte har lika mycket av. Både d- och t-ljudet hos Magnus Uggla är antingen dialektalt eller möjligen kopplat till hans sociolekt. Hans säregna stockholmska är intressant från ett språkperspektiv. Så är det även med det kulturella i att vi gärna unnar oss lite extra just under löningshelgen, för att sedan riskera att äta nudlar resten av månaden. Därför är den här låten en alldeles ypperlig bakgrund för ett samtal om exempel på krogliv och festande. Man kan koppla vidare till Ugglas image som evig tonåring och populär i många decennier, med fans i alla åldrar…

Kung för en dag

Tvåhundratrettionde åseriet- Skurlov, vinterlov eller sportlov- Vad får det lov att vara?

Att sparka igång sportlovet en dag med riktigt isigt före...

Att sparka igång sportlovet en dag med riktigt isigt före…

En arbetsdag återstår innan mitt sportlov börjar. Det innebär för just min del att jag får en veckas behövlig ledighet just när vintern är som allra vackrast här där jag bor. Bilden är från ett år då mina barn och deras kusiner fick sig en skjuts i ett sparktåg, ett gammalt nöje som fungerar på vägar där man inte har sandat! Men detta med att vi har lov just nu har flera bakomliggande orsaker.

Under de kalla krigsvintrarna på fyrtiotalet behövde man spara bränsle och därför kom man på idén att stänga skolorna under en hel vecka när vintern är som kallas. Samtidigt passade man på att göra ordentligt rent i skolsalarna och på sina håll hette lovet skurlov av just det skälet.

Skolorna stängdes även andra tider på året av lite olika anledningar. Det kunde till exempel hända att man stängde för att låta barnen vara med och plocka bär på hösten, eller för att de skulle delta i potatisskörden. Sportlovet har vi haft sedan början på fyrtiotalet då det alltså kallades för kokslov, eftersom det var just bränslet koks man sparade på genom att hålla skolorna stängda och ouppvärmda. När man ville ta bort sportlovet för att det inte längre behövdes, kom skolhälsovården med invändningar, eftersom man kunde konstatera att smittspridningen var som värst just under de veckor då sportlovet brukade infalla. Därför har lovet fått vara kvar. Det är något förskjutet beroende på var i landet man bor, men infaller någon gång  veckorna 7-12.

Nationalencyklopedin om sportlov

Miniåseri- ”Man borde inte sova när natten faller på”

”Man borde inte sova när natten faller på, för tänk då tindrar stjärnorna högt uppe i det blå…”

Jeremias i Tröstlösa

Nog är det väl alldeles speciellt att kunna blicka tillbaka på en sommardag i Sverige och tänka att det är så varmt inne att man bara MÅSTE gå ut i trädgården? Idag har jag först hunnit med en lugn och fin morgon med tidningen och kaffet och nätet…men sedan har jag varit ute, först bara lyssnat på ljudbok och stekt ryggen…men sedan fick jag för mig att jag skulle ta en promenad.

Jag valde med omsorg för jag ville vara för mig själv en stund och reflektera till boken jag lyssnar på… och då tänkte jag att det brukar vara ganska få personer som går längs Väsman på järnvägsbanken. Därför bad jag maken att skjutsa mig till platsen där cykelbanan möter Gonäsvägen, för att jag skulle kunna gå ostörd på väg hemåt…

Tji fick jag! 😉

För första gången någonsin på just denna promenadsträcka fick jag erfara avgaslukt och omaket att flytta mig ner i diket, för hela tiden kom det bilar… På min promenadväg…där man normalt går, cyklar, åker inlines eller eventuellt moppe…mötte jag idag cirka femtio bilar. Promenaden blev allt annat än lugn… DÅ bytte jag spår och tänkte att jag kan vara lite hobbyforskare och kolla hur många som återgäldar en vinkning från en promenerande person. Nu vet jag svaret! 100%. Alla!